Den svenska regeringen satsar 320 miljoner kronor över åtta år på forskning och utveckling av biologiska läkemedel. Samtidigt anslår Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse lika mycket pengar till ett forskningscenter för proteinforskning, i samarbete med AstraZeneca, Uppsala universitet, KTH och Chalmers.

AstraZeneca bidrar med egen forskning genom MedImmune, koncernens globala forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel, men satsar också 30 miljoner kronor på centrets verksamhet. Universiteten anslår tillsammans 160 miljoner kronor över åtta år. Totalt satsas alltså 510 miljoner kronor på centret, som får namnet Wallenberg Centre for Protein Research (WCPR).

Forskningsprogram samfinansierat av näringslivet

Regeringens finansiering går till ett nationellt strategiskt forskningsprogram om proteiner och nya produktionsmetoder för framtida läkemedel. Vinnova och Vetenskapsrådet får i gemensamt uppdrag att upprätta programmet som löper mellan 2016 och 2023.

– Vårt syfte är att stärka Sveriges position i en nyckelsektor för svensk ekonomi, sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg vid en presskonferens på fredagsmorgonen.

Han betonade att Life Science är ett prioriterat område för regeringen och lyfte fram Sverige som ett av de mest innovativa länderna i världen. Samtidigt konstaterade han att andra länder varit mer framgångsrika i sina Life Science-satsningar på senare år, medan antalet anställda inom sektorn minskat i Sverige.

För att förbättra situationen krävs samarbeten av det här slaget, menade ministern. Det nya forskningsprogrammet ska aktivt samverka med näringslivet som väntas stå för 25 procent av finansieringen.

Fem forskningsprogram i nytt center

Även proteinforskningscentret WCPR ska samarbeta med såväl mindre forskningsbolag som större läkemedelsföretag. Centret kommer att bedriva forskningsprogram på fem områden:

  • utveckling av cellfabriker för produktion av biologiska läkemedel
  • bioproduktion av alla de proteiner som utsöndras av människans celler
  • nya koncept för antikroppsterapi
  • systembiologiska studier av proteiner intressanta för läkemedelsutveckling
  • en kartläggning av människans alla proteiner

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har redan finansierat den Sverigebaserade proteinkartläggningen The Human Protein Atlas med en miljard kronor, och arbetet på WCPR kommer att bygga vidare på den satsningen.

Chef för centret blir bioteknologiprofessorn Mattias Uhlén vid KTH. Även han medverkade vid pressträffen, som hölls morgonen efter utdelningen av årets Nobelpris.

– Jag känner mig nästan som att jag har fått ett Nobelpris faktiskt. Jag är oerhört tacksam över att ha fått finansiering över så här lång tid. Det är inte vanligt inom akademin, sa Mattias Uhlén som har lett arbetet med proteinatlasen sedan starten 2003.

AstraZeneca-chef tror på avknoppningar

WCPR kommer att ha enheter vid alla de tre ingående universiteten och vid SciLife Lab i Stockholm. Mattias Uhlén kallar biologiska läkemedel för ”en tyst revolution” – i stort sett alla nya storsäljande läkemedel är biologiska.

Nu kommer WCPR att sammanställa ett proteinbibliotek som omfattar en tredjedel av människans proteiner. De flesta har aldrig förr utvärderats i fråga om hur de kan bidra till läkemedelsutveckling. AstraZenecas koncernchef Pascal Soriot är övertygad om att centret kommer att bidra till avknoppningar av nya företag och projekt i framtiden.

– Det här är extremt bra för Sverige, inte vara för vetenskapen utan också för produktionen, säger Pascal Soriot.

Just nu bygger AstraZeneca en ny fabrik för fyllning av biologiska läkemedel vid sin anläggning i Södertälje. Företaget investerar 2,5 miljarder kronor och inom ett par år väntas besked om ifall satsningen utvidgas ännu mer. Det kan bli aktuellt att bygga en till fabrik på platsen, för tillverkning av aktiva substanser för biologiska läkemedel. I så fall handlar det om en investering på ytterligare en miljard dollar.

Bild

Skärmdump från den webutsända presskonferensen, LIF (omfattas inte av CC. All rights reserved)