Med starka akademiska institutioner, omfattande privata och offentliga investeringar i forskning och forskningsinfrastruktur, en högutbildad befolkning och ett välutbyggt innovationssystem borde Sverige rankas som en av världens absolut bästa miljöer för långsiktiga investeringar inom Life Science.
Men i verkligheten tappar Sverige snabbt sitt försprång inom Life Science i förhållande till jämförbara länder i Europa som Danmark, Finland, Nederländerna, Belgien och Schweiz, men också mot Singapore, Sydkorea och Kina. Globalisering och pågående paradigmskiften inom Life Science leder till en hårdnande konkurrens – samtidigt som området möter ett ökande behov av gränsöverskridande samverkan. Internationella samarbeten och virtuella nätverk över nationsgränserna kännetecknar branschen.
Detta perspektiv måste ingå i samtliga delar av en Life Science-strategi, anser SwedenBio i sitt inspel. Rekrytering av kompetens, produktion, forskning och forskningsinfrastruktur, den nationella marknaden inklusive vården, innovationssystemet och inte minst kapitalmarknaden, behöver genomsyras av internationalisering och samverkan mellan olika parter.
Använd infrastrukturen bättre
SwedenBio sammanfattar sina förslag inom sju områden. Det första är att forskningens infrastruktur bättre än idag görs tillgänglig. Regelverk är otydliga och incitament saknas. Man vill se ökad information till näringslivet om vad infrastrukturen kan bidra med.
Det andra förslaget är att ett program för explorativ samverkansforskning inom Life Science införs. Samarbetsklimatet måste stärkas för att säkra företagens investeringar som ska ge framtida exportintäkter. Vinnova och Vetenskapsrådet föreslås inrätta programmet.
Det tredje förslaget är att stimulera till fler företagsinitierade kliniska prövningar. Kliniska Studier Sverige, som idag drivs inom Vetenskapsrådet föreslås flyttas till SKL. Gör det möjligt för öronmärkta ersättningar från företag för till exempel fler forskningssjuksköterskor. Skapa bättre förutsättningar för sjukvårdsanställda att driva klinisk forskning. Hinder för adekvat och etisk delning av hälsodata måste hanteras.
Ta bort avgifter
Det fjärde förslaget är att avgifter för vetenskaplig rådgivning vid Läkemedelsverket avskaffas. Rådgivningen har stor betydelse för att unga Life Scienceföretag ska undvika fel i tidig utveckling. Avgiften på 45 000 kronor är en betydande kostnad för de små företagen. Läkemedelsverkets anslag bör höjas så att myndigheten kan bidra till nyttiggörande av innovation inom Life Science.
Nästa förslag är att målsättningen för Sveriges deltagande i EU:s ramprogram skärps. Sveriges deltagande sjunker och det saknas både proaktiva åtgärder och koordinering. Sätt mätbara mål för svenskt deltagande och SwedenBio föreslår att Vinnova får i uppdrag att utvärdera det, och att universiteten ges resurser för att främja deltagande i internationella konsortieansökningar.
Det sjätte förslaget är att den Nationella plattformen för Life Science-inkubation (NPLS) utökas och permanentas. Inkubatorer och Science Parks är viktiga för att förverkliga strävanden för en stark Life Science. Investerare och internationella kunder anser att det är svårt att få överblick över de svenska inkubatorbolagen, som är spridda över landet. SwedenBio bedömer att NPLS med förstärkta resurser kan motverka detta.
Det sista förslaget är att ineffektiva policysatsningar ersätts av uppdrag till relevanta myndigheter. Teknikutveckling ställer krav på nya arbetssätt och framsynt implementering. Kommittén för teknologisk innovation och etik, KOMET, välkomnas. Vinnova utlyser allt oftare medel till projekt som förväntas kombinera forskning och utveckling med policyutveckling. SwedenBio menar att detta sällan är effektiv väg. I stället bör regeringen i sina regleringsbrev till myndigheterna tydliggöra uppdrag och anslå medel och förvaltningsanslag. Detta för att medlen till forskning, samverkan och innovation inte urholkas av välbehövlig utveckling av policy och nya systemförändrande arbetssätt.
