AstraZeneca storsatsar i Göteborg

Vid den årliga ASCO-konferensen (American Society of Clinical Oncology) i början av juni, presenterades resultat från studien DESTINY-Breast04. Studien omfattar patienter med metastaserad HER2-positiv bröstcancer. Med en ny läkemedelskandidat kan risken för sjukdomsutveckling eller död i bröstcancer komma att reduceras med hälften, jämfört med kemoterapi.

– Det är en banbrytande studie och resultaten mottogs med stående ovationer från publiken. Det är en fantastisk tid för läkemedelsbranschen, särskilt för AstraZeneca och specifikt för bolagets anläggning i Göteborg, säger Matti Ahlqvist, chef för AstraZenecas forsknings- och utvecklingsanläggning i Göteborg.

I cirka 22 år har han arbetat med forskning och utveckling inom AstraZeneca. Tyngdpunkten har varit på farmaceutisk utveckling och produktutveckling. I grunden är han kemist och har under åren haft olika roller inom företaget.

För fem år sedan tillträdde han som chef för bolagets forsknings- och utvecklingsanläggning i Göteborg. I samma veva inleddes projekteringen av ett helt nytt Life Science-centrum med 7 000 arbetsplatser, GoCo Health Innovation City; ett slags svenskt Silicon Valley med ambitionen att locka forskare och entreprenörer från hela världen och att bli ett ledande centrum för hälsa, biomedicin och hälsoteknik.

– Jag är imponerad över hur snabbt det har gått. Planen var att det skulle vara färdigbyggt 2027, men det blir klart redan 2025. Vi tar nu GoCo vidare och fortsätter att exploatera mark som ligger ännu närmare vår anläggning. Syftet är att bygga ett sammanhängande och välintegrerat kluster som ska kunna lyfta akademiska idéer hela vägen till mogna bolag.

Öppenhet en framgång

Det senaste året som är redovisat (2020), satsade den svenska delen av bolaget cirka 17 miljarder kronor på forskning och utveckling. Totalt för koncernen handlar det om drygt 80 miljarder kronor i FoU-investeringar under 2021.

– Vår tillverkningsanläggning i Södertälje stod för cirka 6,4 procent av den totala svenska exporten förra året. Där har vi också byggt en ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel.

Från de tuffa utmaningarna 2012 då AstraZeneca stod med flera omfattande patentutgångar och inte så många nya läkemedelskandidater i pipeline, blåser nu helt nya vindar. Det finns många förklaringar till den positiva utvecklingen, menar Matti Ahlqvist.

– Vi har gjort en fantastisk resa under de här åren. Vi har gått från att vara ett relativt slutet företag till ett mer utåtriktat. Satsningen på att skapa en öppen innovationskultur som bygger på en nära samverkan med externa aktörer har visat vara framgångsrikt. Vi har också arbetat framgångsrikt med vår modell för affärsutveckling och jobbat modigt framåtsyftande med satsningen på framtidens plattformsteknologier

I dag arbetar exempelvis fler än 30 olika externa företag i AstraZenecas BioVentureHub, en slags plantskola för forskningsföretag inom läkemedel och medicinteknik. Här får företag tillgång till forskningsresurser, kunskap och en internationell forskningsmiljö.

– Ett exempel på ett företag som vuxit och blomstrat inom BioVentureHub är OnDosis, som utvecklat en händig liten enhet för individanpassad medicinering. Lucero Bio är ett annat, ett företag som tagit fram en lösning som kombinerar optisk manipulation, mikrofluidik och AI för att personligt anpassade läkemedel ska kunna utvecklas snabbare och mer precist, säger Matti Ahlqvist.

Flera styrkeområden i Göteborg

Den globala strategiska forskningsanläggningen i Mölndal, är en av tre vid sidan av anläggningarna i Cambridge i Storbritannien och Gaithersburg, strax utanför Washington D.C i USA.

– Sajten i Göteborg är dock en av få läkemedelsutvecklingsanläggningar i världen som är komplett och har alla de kapabiliteter som krävs. Vi har hela kedjan från att förstå bakomliggande biologiska sjukdomsmekanismer till stöd för marknadsprodukter och allt däremellan. Under pandemin lyckades vi leverera 2,9 miljarder vaccindoser i världen, varav två tredjedelar har gått till låg- och lägre medelinkomstländer. Det bidrog till att hejda pandemin globalt på många platser och det är vi förstås särskilt stolta över.

AstraZeneca investerar nu över 100 miljoner kronor i forskningsanläggningen i Göteborg. Ambitionen är att rekrytera 300 nya medarbetare. Fokusområden rör forskning inom underliggande teknologi.

– Vi har byggt gedigna teknologiplattformar och är i Göteborg särskilt framstående inom områden som regenerativ medicin, där är vi pionjärer med att använda mRNA-teknologi. Vi var även tidigt framme när det gäller cellterapi och bygger nu ett centrum för spetskompetens inom området. Sedan många år är vi också framstående inom CRISPR-teknologin.

En annan styrka, menar Matti Ahlqvist, är det stora kunnandet inom design och att utvärdera riktigt stora kliniska studier. I Göteborg finns även en av världens främsta anläggningar för tillverkning av kliniskt prövningsmaterial. Företaget gör även omfattande satsningar på kunskapsutveckling inom datavetenskap och AI.

Genombrott genom sektorkonvergens

I Mölndal byggs även ett nytt centrum för spetskompetens vad gäller utveckling av terapeutiska oligonukleotider; molekyler med potential att påverka specifika genfragment utan att orsaka varaktiga förändringar i genmassan. Det är en del i den nationella satsningen med plattformen OligoNova, ett relativt nytt initiativ där akademi och industri ska lotsa innovativa projekt vidare till kliniska studier.

– Vi bistår med vår expertis i uppbyggnadsfasen. Det är ett gott exempel på hur vi intensivt samverkar med externa aktörer för att skapa ömsesidiga win-win-samarbeten.

Med en tydlig branschglidning, sektor-konvergens, där olika sektorer går in i varandra, har AstraZeneca i Göteborg lyckats utveckla en spännande forskningsmiljö där flera stora genombrott väntas, menar Matti Ahlqvist.

– Digital hälsa är väl ett typexempel på samverkan mellan hälsosektorn och den digitala sektorn. Trenden mot companion diagnostics, där man använder diagnosverktyg för att identifiera den behandling som passar bäst för patienten, är ett annat exempel.

Med hjälp av de underliggande teknologiplattformarna finns goda förutsättningar för samarbeten och att bygga synergier mellan bolagets forskningsområden/terapiområden.

Vid sidan av redan heta terapiområden inom kardiovaskulära sjukdomar, njursjukdomar och metabola sjukdomar, är onkologi ett starkt växande forskningsområde. De cancerformer som företaget arbetar mest med just nu är lungcancer, bröstcancer, äggstockscancer, cancer i urinblåsan, bukspottskörtelcancer, hematologiska cancersjukdomar, livermoderhalscancer, prostatacancer och levercancer.

– Vi har en produktportfölj med cancerläkemedel som är kombinationsinriktad. Den utnyttjar olika vetenskapliga plattformar för att förnya hur cancer diagnostiseras och behandlas.

Satsning på sällsynta sjukdomar

Genom förvärvet av Alexion Pharmaceuticals 2020, en av AstraZenecas största affärer någonsin (330 miljarder), stärker bolaget kraftigt sina förutsättningar att utveckla läkemedel för sällsynta sjukdomar. Förnärvarande omfattar området sju sällsynta diagnoser. Vilka genombrott som står för dörren är svårt att förutse, menar Matti Ahlqvist. Men om han för en stund får drömma stort och tänka visionärt kommer det sannolikt att komma flera genombrott inom onkologi.

– Den snabba utvecklingen inom personaliserad medicin och den höga takten i cancerforskningen leder sannolikt till att vi kommer att kunna behandla cancerformer som i dag är obotbara. Inom regenerativ medicin, där vi exempelvis kan utveckla hjärtvävnad efter en infarkt, står vi på tröskeln till viktiga genombrott.

Även inom läkemedelsutveckling står bolaget inför ett genombrott. Genom att ständigt utveckla nya sätt att hantera kliniska data och integrera dessa i tidiga och sena faser av utveckling har hastigheten rejält skruvats upp.

– Generellt tror jag att läkemedelsindustrin kommer att korta utvecklingstiderna. Det blev särskilt tydligt under pandemin, säger Matti Ahlqvist.