Utredaren Mef Nilbert, professor i onkologi och även samordnare för cancerfrågor på Socialstyrelsen, överlämnade förslaget till uppdaterad nationell cancerstrategi till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Den nuvarande cancerstrategin togs fram för 15 år sedan och den har tjänat Sverige väl inom cancerområdet som en grund, menade utredaren Mef Nilbert, professor i onkologi, på en pressträff tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Regionala cancercentrum har etablerats, liksom modellen med standardiserade vårdförlopp. Samtidigt är en uppdatering helt nödvändig utifrån att dagens cancervård ser helt annorlunda ut än 2009.

– Då nosade vi lite på det här med molekylärt matchad behandling, eller precisionsmedicin. Idag är det en del av vår vardags verktygslåda, och det ger oss enorma möjligheter och även utmaningar. För nu kommer storskaliga, forskningsbaserade tekniker som ska möta en ibland pressad, evidensfokuserad vård. Och det är det här mellanrummet som vi ska överbrygga och säkra att forskningen kommer patienterna tillgodo, sade Mef Nilbert.

Den nya cancerstrategin har i princip behållit samma övergripande mål. Det handlar om minskad risk att utveckla cancer och att fler diagnostiseras tidigt, ökad canceröverlevnad, samt bästa möjliga livskvalitet – under och efter cancersjukdom. Under dessa föreslår utredningen 25 skarpa delmål (se faktaruta). Ambitionen är att flera av delmålen ska vara uppnådda under de närmaste åren, och de flesta inom en tioårsperiod. Det ska också ha skett en tydlig positiv riktning gällande de övergripande målen.

Väntetid till behandling max tre veckor

Ett centralt förslag gäller att korta väntetiden från att en cancerdiagnos ställts till att behandling startar. För tio år sedan infördes systemet med standardiserade vårdförlopp (SVF) och det har byggts ut efterhand med allt fler diagnoser. Inom systemet finns en rad olika ledtider som ska följas beroende på vilken cancersjukdom det gäller. Under 2023 var det i 40 procent av de patienter som diagnostiserats med cancer som fick behandling i tid, med regionala variationer mellan 29 och 48 procent. SVF har haft en viss positiv effekt på cancervården, men det har inte varit tillräckligt, menade Mef Nilbert.

– Därför lägger vi ett förslag om att från en ställd cancerdiagnos som ska behandlas med kirurgi eller strålbehandling eller medicinsk behandling, så är det tre veckor som gäller. På tre veckor ska man kunna starta sin behandling. Det finns också ökande evidens idag för att tiden spelar roll, och man kan förstå patienternas oro när det ändå finns en risk att tumören sprider sig under väntetiden, sade Mef Nilbert.

Förslaget till ny cancerstrategi är mycket omfattande och utredningen lägger fram ett stort antal förslag, framför allt uppdrag från regeringen till myndigheterna på området, i syfte att cancervården ska utvecklas i riktning mot de satta målen. Det gäller exempelvis riktlinjer kring screening, att styra mot kortare ledtider via statsbidrag, en statlig satsning för att kunna följa unga med cancer upp till 29 års ålder, insatser kring rehabilitering och palliativ vård, en strategisk handlingsplan för bättre strålbehandling, och ett femårigt jämlikt nationellt införandeprogram av precisionsmedicin.

Vill se moderniserat läkemedelssystem

När det gäller läkemedelsbehandling föreslås att regeringen tillsätter en utredning för ett moderniserat system. Liksom läkemedelsbranschen ifrågasätter utredaren den nuvarande uppdelningen av receptläkemedel inom den statliga förmånen och rekvisitionsläkemedel som upphandlas av regionerna. Utredningen menar att det finns behov av en mer sammanhållen nationell styrning av läkemedelssystemet och en stark nationell förhandlingsfunktion.

En hög andel av de nya cancerläkemedlen är rekvisitionsläkemedel vilket innebär att det är regionerna via NT-rådet som avgör vilka läkemedel som ska utvärderas hälsoekonomiskt av TLV inför ett ställningstagande av regionerna kring rekommendation. Företagen kan varken ansöka eller överklaga då det inte är ett myndighetsbeslut. Detta ger en osäkerhet som påverkar företagens vilja negativt i att introducera nya läkemedel eller att förlägga kliniska läkemedelsprövningar i Sverige.

– Läkemedelsutvecklingen har varit hisnande, det kommer ungefär 15 nya cancerläkemedel varje år. Det är otroligt glädjande, men vi har ett lite gammalt och kanske delvis omodernt system med uppdelningen i recept- och rekvisitionsläkemedel. Det finns en del kritik mot den bristande transparens i vilka produkter som tas upp i det här systemet, sade Mef Nilbert.

Ett sammanhållet nationellt system kan för cancerområdet kan enligt utredningen ge bättre möjligheter till prisförhandlingar och avtal. I samband med pressträffen sade Mef Nilbert till Life-time att Sverige ligger lite efter både Danmark och Norge när det gäller prisförhandlingar med företagen.

– Men läkemedelssystemet är en stor fråga. Det finns många överväganden som behöver göras. Därför har vi landat i att vi lyfter upp frågan, men vi lägger inga konkreta förslag då vi tänker att det blir en uppgift för en kommande utredning, sade Mef Nilbert.

Utredning tillsätts våren 2025

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson bekräftade också i en intervju med Life-time i samband med pressträffen att en större läkemedelsutredning kommer att tillsättas. På socialdepartementet pågår arbete med att skriva direktiv och utredningen planeras starta under våren 2025.

– Det är många frågor som behöver adresseras. Det handlar ju om, som utredaren för cancerstrategin är inne på, hur vi kan hitta ett annat finansieringssystem som är mer hållbart framöver. Det handlar inte bara om att finansiera nya innovativa terapier, utan också de som kommer mot de stora folksjukdomarna – men också uppdelningen i rekvisitions- och receptläkemedel, sade Acko Ankarberg Johansson.

Hon betonar också att det handlar om att starta från början. Att plocka upp förslag som lades fram av läkemedelsutredaren Toivo Heinsoo för fem år sedan är inte aktuellt. Ett givet skäl är enligt henne det snabba medicinska utvecklingen inom läkemedelsområdet.