Europa tappar i konkurrenskraft

EUs konkurrenskraft och framtid inom life science – del 1

Den första delen av seminariet handlade om EUs konkurrenskraft och övergripande ekonomiska utmaningar. EUs andel av världsekonomin har sjunkit från en fjärdedel till en sjättedel. Under den tiden har Europas tillväxt varit blygsam jämfört med USAs och många andra OECD-länders, konstaterade EU-minister Jessika Roswall, som var konferensens huvudtalare.

– Och våra produktionssiffror är lägre än många andra jämförbara länders, och vi satsar mindre på forskning och utveckling jämfört med USA, Kina och Sydkorea. Här behövs ett omtag, sade hon.

Eftersläpningen beror i korta drag på att den tekniska strukturomvandlingen inte gått lika fort i Europa som den gjort i andra avancerade ekonomier. Men det handlar inte bara om investeringar i teknik, fastslog Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan Ecipe:

– Teknikinvesteringar är jätteviktigt, men den större förändringen handlar lika mycket om en mycket högre intensitet i bolagen och i ekonomier överlag när det kommer till forskning och utveckling.

USA har haft en markant ökning av utgifter för FOU de senaste tio åren, liksom Kina, och framförallt på bolagssidan.

– Mycket av utvecklingen som sker på teknologisk basis är mer tjänstebaserad än den industriellt orienterade ekonomin.

Sverige bättre på anpassning

Det är framförallt två geografiska EU-områden som halkar efter; södra Europa med Italien, Grekland och Spanien, och de stora kontinentala ekonomierna som Tyskland och Frankrike, framhöll Fredrik Erixon.

– Om vi skulle jämföra Sverige med amerikansk produktivitetsutveckling så är den extremt intim med den amerikanska, vilket tyder på att den svenska ekonomin har responderat på ett antal strukturella förändringar på samma sätt som den amerikanska, sade han.

Så varför har amerikanska bolag investerat så mycket mer i FOU än europeiska länder, undrade moderatorn Katrine Kielos Marcal. Att kapitalmarknaden i USA och Europa skiljer sig åt så mycket, och en skillnad i mentalitet när det gäller att våga ta risker och vilja satsa, var Fredrik Erixons förklaring.

Når inte målet från Lissabon

Men det behövs också mer resurser till den offentliga sidan, framhöll han. Lissabonagendan om att göra den europeiska ekonomin mer konkurrenskraftig och dynamisk från 2000 till 2010, hade som mål att EU-länderna skulle lägga 3 procent av BNP på forskning och utveckling. Om man utgår från det målet så saknas det idag ungefär 120 miljarder euro per år, framhöll han. På sikt kanske satsningen kanske behöva vara 5 procent av BNP.

Vad kan man då göra åt att Europa halkar efter i produktivitet i förhållande inte bara till USA utan också Kina, Japan och Sydkorea?

– Ta bort känslan av pessimism och hopplöshet och konstatera att Europa också har styrkor, och att det finns svar på frågan varför vi halkar efter. Vi har också ett antal styrkor i form av vårt humankapital, vårt sparande, effektiva storföretag och en handelsorientering, var Fredrik Erixons analys.

Vill se mer satsningar på FOU

Konkurrenskraften är en av regeringens prioriterade frågor i EU-arbetet, bekräftade EU-minister Jessika Roswall. Hon höll med om att forskning och innovation är en oerhört viktig del för konkurrenskraften.

– Här vill vi se mer satsningar på forskning och utveckling i EU. Jag vet att det inte är 4 procent men vi lyckades ändå få in 3 procent i senaste dokumentet. Det är viktigt för Sverige, vi är en nation med en stark innovativ industri och därför är det viktigt att vi också bevakar att vi har ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd.

En annan konkurrenskraftsfråga är EU:s kapitalmarknad som inte utvecklats som exempelvis den amerikanska, konstaterade hon.

– Det här försvårar för oss att hitta investeringar och vi står inför väldigt stora investeringsbehov. Den gröna omställningen, försvar och säkerhet, Life Science, forskning – allt detta kommer att kräva investeringar och det är svårt. Vi vet att många företag inte hittar kapitalet i EU utan söker sig utanför, som i USA.

EU tenderar att gynna bredd istället för spets, något som lyser igenom i EU-kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning, tyckte Frida Wallnor, chef för Dagens Industris ledarredaktion och en av konferensens paneldeltagare.

– Man vill urholka patentreglerna för att göra plats för fler på marknaden och då är risken att de stora läkemedelsbolagen inte tycker att det är värt att vara kvar inom EU längre. På så sätt slår det fel när man vill gynna den interna konkurrensen, men istället urholkar man den externa konkurrensen.

Behövs fler svenskar i Bryssel

Det är positivt att konkurrenskraftsfrågan kommit upp på agendan, och det är till stor del det svenska EU-ordförandeskapets förtjänst, framhöll Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv. Sverige lyckades formulera en EU-agenda som var positiv och konstruktiv, och fick med sig övriga länder. I mars 2023 lade EU-kommissionen fram en konkurrenskraftsagenda som sannolikt kommer att finnas med i många år, spådde hon.

– Vi behöver hjälp så att Sverige får ett större genomslag i EU. Vi behöver fler svenskar i Bryssel, på EU:s institutioner. Vi behöver också ha engagerade aktörer som driver på såna som mig men också driver på EU-lagstiftningen så att den går i konkurrenskraftsriktning, slog Jessika Roswall fast och fick medhåll av panelen.

Var mer i Bryssel, fundera över vad Europa behöver, inte nödvändigtvis vad Sverige behöver, uppmanade Anna Stellinger.

– 850 000 svenska jobb är beroende av var vi står i den inre marknaden. Vi måste lägga vårt fokus på hur EU utvecklas.

På frågan om vad Sverige bör driva för frågor i EU svarade Lars Danielsson, fd statssekreterare (S) och EU-ambassadör:

– Ulf Kristersson bör ta Ursula von der Leyen och Magdalena Andersson i handen och åka på rejäla bilaterala besök, först till Paris och sen till Berlin och säga ”Nu vill vi ha en överenskommelse med er att alla EUs medlemsländer ska sträva efter att 2030 ha en investering i FOU som motsvarar 4 procent av BNP, och det ska finnas ekonomiska incitament för att uppnå detta.

Att skicka ner ett tungt namn till Bryssel skulle ha ett signalvärde och ge oss en tung portfölj i Bryssel, konstaterade Frida Wallnor. Det skulle visa att Sverige tar EU-samarbetet på allvar.

EUs konkurrenskraft och framtid inom life science – del 2