Den snabba medicinska utvecklingen är utgångspunkten för en serie artiklar som under de närmaste dagarna kommer att publiceras på LIFe-time.se och som dessutom ingår i en tryckt specialtidning. Läkemedelsbranschens europeiska paraplyorganisation EFPIA har med hjälp av branschens främsta experter gått igenom den forskning som företagen driver inom svåra sjukdomsområden som cancer, neurologiska sjukdomar, immunologiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och infektionssjukdomar.
Genomgången visar att under den kommande tioårsperioden är det troligt med omfattande medicinska genombrott som kan bli direkt livsavgörande för många svårt sjuka. EFPIAs rapport får ses som den mest samlade genomgång som finns av företagens forskningsprioriteringar och så kallad horizon scanning om framtiden. Materialet är av nödvändighet inte statiskt; uppdateringar kommer att göras där fler potentiella genombrott kan lyftas fram. Områden där forskningen har svårt att nå ända fram kan samtidigt komma att skjutas på framtiden.
Inriktad på att bota sjukdom
LIFe-time.se lyfter i kommande artiklar fram sex områden där nya behandlingar har potential att i grunden förändra hälso- och sjukvården. Vi beskriver exempelvis hur flera nya behandlingsprinciper, som genterapi och cellterapi, är inriktade på att helt bota allvarliga sjukdomar i stället för att behandla symtomen.
– Det kan handla om att åtgärda en genförändring som orsakar sjukdom som vid olika cancersjukdomar, eller om att ersätta skadade eller helt saknade celler som vid diabetes. Det här är tekniker som oftast utgår från patienten, vars celler eller gener modifieras i laboratorier, förökas, och sedan förs tillbaka till patienten. När sådana framtidstekniker en dag blir reguljär sjukvård innebär detta enorma förändringar för såväl läkemedelsföretagen som för hälso- och sjukvården och dess struktur, säger Anders Blanck.
Jag ser den här specialutgåvan som ett inledande kunskapsmaterial som jag hoppas många aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn kan ha nytta av.
Han anser att läkemedelsbranschen har en mycket stor uppgift framför sig: att bidra till att hälso- och sjukvården och hela samhället kan bli redo för de innovationer som nu är på väg. Branschen måste bidra till ökad kunskap, och inleda en konstruktiv diskussion med alla aktörer inom vårdsektorn om vilka förändringar som innovationerna kan bidra till men också ställa krav på.
– Framtiden kan exempelvis ställa krav på ett helt nytt sätt att finansiera en behandling som kan kräva en stor initial investering av ett landsting, medan stora samhällsvinster av en botande behandling kan komma decennier senare och i andra sektorer än sjukvården. Det kan också handla om strukturförändringar inom hälso- och sjukvården när dagens sätt att organisera vården ställs på ända av ett medicinskt genombrott, säger Anders Blanck.
Genombrott kan ge stora vinster
Inom genterapi finns exempelvis förhoppningar om att en engångsbehandling kan komma att helt bota personer med blödarsjuka. Magnituden av ett sådant genombrott kan knappast överskattas, anser Anders Blanck. Det handlar om decennier av längre överlevnad, minskat lidande, och stora samhällsekonomiska vinster.
Andra exempel på stora genombrott som kan komma gäller cellterapi där forskarna tar sikte på bot mot diabetes, och inte minst effektiva behandlingar för personer med Alzheimers sjukdom.
– Det är lätt att inse att utmaningarna för hela hälso- och sjukvårdssektorn kommer att vara betydande. Men jag är helt övertygad om att vi i Sverige kan lösa utmaningarna tillsammans. Och dessutom utifrån ett oerhört positivt perspektiv: Ett medicinskt genombrott utgör inget samhällsproblem – det är en chans för den enskilde patienten att vända förtvivlan till framtidshopp, och en möjlighet för samhället till en friskare befolkning, säger Anders Blanck.
