Den kommande nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention presenterades vid en pressträff med Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell och socialminister Jakob Forssmed.

Psykisk ohälsa är ett av de absolut största folkhälsoproblemen i Sverige och internationellt, inte minst bland unga, konstaterade socialminister Jakob Forssmed som tog emot underlaget. Hälften av all sjukskrivning i Sverige beror på psykiska sjukdomar och syndrom. Var femte kvinna i åldern 16-29 uppger allvarlig psykisk påfrestning och andelen svenskar som beskriver sitt liv som meningslöst har fyrdubblats sedan 2003, från sex procent till 24 procent. Samtidigt ökar köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Att behandla sig ur problemet med psykisk ohälsa går inte, utan för det behövs gemensamma och långsiktiga ansträngningar från hela samhället. Det ska strategin främja. Inte minst är det viktigt med kunskapsspridning om vad psykisk ohälsa innebär, sade Jakob Forssmed när underlaget presenterades.

– Vi måste lära oss skilja på den psykiska ohälsans förkylningar och dess cancer. Mellan de påfrestningar som tillhör livet och där vi kan hjälpa varandra på ett bättre sätt än idag, och de besvär som kräver vårdinsatser och specialistvård. Och vi behöver förmedla kunskap om vad det är som skapar välbefinnande och vilka insatser som kan främja den psykiska hälsan, lade han till.

Bred uppslutning

Bakom förslaget till samlad strategi för de kommande tio åren, står 26 berörda myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhällesorganisationer. Arbetet har samordnats av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen och innehåller ett förslag på upplägg för strategin, med mål, prioriteringar, uppföljningssystem samt en genomförandeplan för hur myndigheterna kan stödja genomförandet av den kommande strategin. Fyra olika perspektiv har varit vägledande; barnrättsperspektivet, ungdomsperspektivet, jämställdhets- och funktionshindersperspektivet.

– Strategiunderlagets vision är ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen, där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid, slog Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell fast.

Till visionen är fyra långsiktiga övergripande mål kopplade: Förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen, färre liv förlorade i suicid, minskad ojämlikhet i psykisk ohälsa, minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd. För att nå de fyra målen finns sju delmål, som ska utgöra grunden för det operativa arbetet. (se faktaruta) Vart och ett av delmålen ska enskilt och tillsammans bidra till att uppfylla de övergripande målen.

För varje delmål pekas insatsområden ut inom vilka det är särskilt viktigt att planera och genomföra insatser.

En fråga för hela samhället

Karin Tegmark Wisell betonade att hela samhället måste engagera sig i arbetet.

– Vi lägger stort fokus vid det främjande och förebyggande arbetet. Det är just för att i möjligaste mån skapa förutsättningar för en god hälsa och motverka att psykisk ohälsa överhuvudtaget uppstår. Men också för en fungerade vård och omsorg vid psykisk ohälsa.

En viktig del i underlaget till strategi är behovet av systematisk uppföljning.

– Lärdomar från tidigare att vi lagt för lite tyngdpunkt vid en systematisk uppföljning som i ett brett perspektiv följer upp om vi går åt rätt håll. Vårt uppföljningssystem göra att vi kan följa upp processer och resultat på en övergripande nivå, hävdade Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Det handlar bland annat om att följa upp målet om en bättre psykisk hälsa i hela befolkningen som kan fångas in via befolkningsenkäter, men också självmordsstatistik, samråd och dialog.

– Vissa indikatorer finns redan och kan användas från start medan andra behöver utvecklas framöver.

Plattformen finns redan

Ett generaldirektörsråd bildas för samsyn, samverkan, resurssättning och uppföljning medan en nationell samordningsfunktion föreslås samordna genomförandet mellan myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhällets organisationer, samt svara för uppföljning, metodstöd, implementeringsstöd och kommunikation.

– Vi ser dock att vi inte behöver vänta på den här strukturen, utan redan idag har vi skapat en plattform för samsyn och kan arbeta mer samordnat, fortsätta att prioritera att arbete med våra insatser, sade Olivia Wigzell.

Strategin ska nu beredas vidare i regeringskansliet. På frågan om en strategi inte måste följas av mer resurser till kommuner och regioner svarade Jakob Forssmed:

– Jag säger inte att det inte kommer att behövas resurser, men jag vill också säga att det finns resurser som vi ska använda på bästa möjliga sätt. Men strategins huvudsyfte är att skapa ett antal målområden, visa var vi bör bedriva ett aktivt arbete kring de här frågorna och ett uppföljningssystem som ger oss förutsättningar att se var bör vi sätta in extra insatser efter hand. Så strategin är viktig oavsett hur mycket resurser vi tillför.