– Nu planerar både Sverige och Danmark att skapa nationella Life Science-strategier. Jag upplever att det finns ett genuint intresse från politikerna. Men man måste komma ihåg att en strategi i sig inte löser problemen. Det krävs skarpa, konkreta förslag, säger Petter Hartman.

Han är VD för Medicon Valley Alliance, en drygt tjugoårig nätverksorganisation för Life Science-klustret i Öresundsregionen – eller ”Greater Copenhagen” som Själland och Skåne kallas numera. Nu hoppas Petter Hartman att MVA blir en tydlig röst i de nya Life Science-strategierna.

– Vi kan titta på alltifrån de nationella strukturerna för kliniska försök och hur de fungerar i vår region, till behovet av finansiering som inte stoppar vid nationsgränserna. Det är helt klart ett problem att forskningsstöd ofta inte får användas i gränsöverskridande samarbeten. Vill man skapa de absolut bästa förutsättningarna för branschen riskerar man att skjuta sig i foten ifall man låser sig vid nationella gränser, säger Petter Hartman.

Olika förutsättningar för Danmark och Skåne

För MVA är det viktigt att betrakta Life Science-klustret runt Öresund som just ett kluster. Det är dock tydligt att Danmark och Skåne har olika förutsättningar. På Själland finns de stora stiftelseägda läkemedelsbolagen Novo Nordisk, LEO Pharma och Lundbeck. Skåne präglas huvudsakligen av små och mellanstora bolag. MVA:s egen sammanställning visar att medan antalet anställda inom Life Science ökade åren 2008–2016 med i snitt 2 procent per år i Köpenhamnsregionen, såg Skåne en minskning med 4–5 procent om året.

– Det här har varit en stark region. Men på senare tid har den danska sidan stärkts ytterligare medan den svenska har försvagats genom Pharmacias och AstraZenecas nedläggningar, säger Cristina Glad.

Hon är konsult och styrelseproffs med en bakgrund bland annat som vice VD i företaget BioInvent, och regionpolitiker för Liberalerna. Hennes parti föreslog nyligen ett ”tillväxtpaket” för skånsk Life Science.

– Stora bolag fungerar som en motor för regionen. De har inte bara resurser till att avlöna sin egen personal utan också till att skapa samarbetsprojekt omkring sig, säger Cristina Glad.

Vill locka storföretag

Dagens läkemedelsforskning bedrivs till stor del i små och mellanstora verksamheter, men Cristina Glad är övertygad om att branschen försvagas utan storspelare. Det blir till exempel svårare att attrahera kapital, eftersom utländska investerare ser till hela miljön kring
bolaget.

När jättarna i Skåne lade ner stannade många av deras anställda kvar i regionen, i egna bolag eller som konsulter.

– Men om några år går de i pension. Då blir vi utarmade på den typen av kompetens, det strategiska tänkandet från forskning till färdigt läkemedel. Det är svårt att skaffa sig i ett mindre bolag, säger Cristina Glad.

Liberalerna vill nu åter dra storbolag till regionen, bland annat med ett utökat avdrag för forskning och utveckling. I dag finns ett sådant avdrag, men med ett tak på 230 000 kronor per månad som gör det närmast betydelselöst för större verksamheter.

Ett annat förslag är förbättrad expertskatt. I Danmark kan utländska forskare och experter få skattemässiga fördelar i fem år, till skillnad från Sveriges tre. Dessutom kan reglerna användas för att locka tillbaka danska medborgare som arbetat utomlands men vill flytta hem. Så fungerar det inte i Sverige.

Vården behöver stöd för fler kliniska studier

Petter Hartman på MVA är positiv till Liberalernas förslag.

– Det är utmärkt om politiker tänker igenom vad man kan göra för att få hit finansiering och nya verksamheter. Men vi har de förutsättningar vi har. Vi bör göra allt för att stärka tillväxten i de mindre bolagen och slå vakt om en kultur på de medicinska fakulteterna som i högre grad än tidigare fokuserar på samverkan, nyttiggörande och entreprenörskap. Kommersialisering måste ses som en naturlig förlängning av forskningen, säger Petter Hartman.

På en punkt är MVA och Liberalerna helt ense: det behövs mer klinisk forskning i regionen. Petter Hartman vill se fler testbäddar, större utrymme för innovation, och stöd till vården som gör att studierna inte blir en belastning.

– Vi måste inse att kliniska studier höjer kvaliteten på behandlingen, utvecklar vården och skapar arbetstillfällen, säger Petter Hartman.

Öronmärk tid för klinisk forskning

Liberalerna vill öka läkemedelsföretags tillgänglighet till vården genom bland annat tydligare kontaktvägar och ökad digitalisering som ger företagen mer relevanta data. Man vill också öronmärka tid för klinisk forskning. Men exakt hur det ska gå till måste vara upp till vården, menar Cristina Glad.

– Först måste vi få höra från ekonomichefer och personer på golvet vad som hindrar dem från att avsätta tid för forskning och kliniska studier. Sedan får vi se vad som krävs, säger Cristina Glad.

Vill se större intresse för gränsområden

Precis som Petter Hartman menar Cristina Glad att Skåne behöver mer samarbete över sundet, och att varken Sverige eller Danmark på nationell nivå fullt ut har insett regionens potential. Petter Hartman räknar upp en rad sätt att stärka Life Science på båda sidor gränsen: enklare pendling, bättre kapitalflöde som ger fler kliniska forskningssamarbeten, bättre tillgång till varandras forskningsanläggningar, fler patienter som reser över gränsen och en sammankoppling av biobankerna – ”en nordisk guldgruva”.

– Även om det talas mycket om vikten av internationellt forskningssamarbete så ser vi en tendens att man hellre samarbetar nationellt än över sundet. För att det ska ändras krävs färre barriärer och fler statliga uppdrag över gränsen. Men för att det ska bli verklighet behövs ett större nationellt intresse för gränsområdena, konstaterar Petter Hartman.