Fredrik Öhrn, Innovationsplatsen Karolinska, Olle Corneliuson neurokirurg Sahlgrenska, Tobias Nilsson, chefsstrateg Västra Götalandsregionen, Lina Strand Backman, Innovationsplattformen VGR samt moderator Anna Dyhre.
Frågan om hinder för innovation diskuterades på ”Lunchlådan”, ett återkommande event som samarrangeras av Sahlgrenska Science Park, Takeda Pharma, Business Region Göteborg samt MedTech West. Medverkande var representanter för Västra Götalandsregionen, Karolinska Universitetssjukhuset samt företrädare för vården.
Olle Corneliuson är neurokirurg på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I samband med en internationell konferens kom han i kontakt med en innovativ metod som används av ett 30-tal länder i världen och som väsentligen kan förbättra behandlingen för patienter med hjärntumörer, Parkinsons och tremor. I flera år har han försökt hitta vägar för att implementera metoden på sitt universitetssjukhus, men gått bet.
Det var under en vetenskaplig konferens i Portugal 2011 som Olle Corneliuson tog del av den innovativa metoden. Han insåg potentialen och vilka möjligheter som rymdes med den nya tekniken.
– När jag kom tillbaka till jobbet igen försökte jag entusiasmera chefer och sjukhusledning. Skulle tekniken köpas in skulle vi mer effektivt och framgångsrikt, och med mindre risk för blödningar och biverkningar, kunna behandla patienter med ett antal hjärnsjukdomar som Parkinsons sjukdom och hjärntumörer. Vi skulle även kunna tillämpa metoden på patienter med skakningar, tremor, som är väldigt vanligt bland äldre. Jag kämpade i flera år för att detta skulle bli verklighet, men slog tyvärr huvudet i väggen, sade Olle Corneliuson.
Den nya tekniken kallas ”Magnetic Resonance-guided Focused Ultrasound” (MR-styrd fokuserad ultraljudsablation) och förkortas vanligen MRgFUS. Tekniken, som möjliggör neurokirurgi hos en vaken patient utan att bryta hudbarriären, är revolutionerande, menar Olle Corneliuson.
– Det har skett en fantastisk teknikutveckling. Med MRgFUS använder man en särskild sfärisk hjälm som kan skicka ultraljudsvågor med hög intensitet och precision mot ett definierat mål, exempelvis en tumör. Metoden innebär att man kraftigt minimerar risken för biverkningar och strålskador på intilliggande frisk vävnad. Vi har ett nytt Bild- och interventionscentrum som kostat två miljarder i investeringar. Här skulle den nya MRgFUS- tekniken passa som hand i handsken och sätta centret på den internationella kartan.
När Olle försökte skapa intresse för tekniken möttes han först av stor entusiasm. Men när kostnaden kom på tal, svalnade intresset.
– Tekniken används av ett 30-tal länder i världen och kostar cirka 20 miljoner. Vinsterna är stora, både för patienten, vården och samhället. Jag kämpade i flera år för att Sahlgrenska universitetssjukhuset skulle satsa på tekniken, men till slut kände jag en stor uppgivenhet och upplevde mig nästan som en rättshaverist.
MRgFUS är godkänd av amerikanska FDA (amerikansk motsvarighet till Livsmedelsverket och Läkemedelsverket eller det europeiska European Medicines Agency, EMA) och uppfyller kraven för CE-märkning.
– Jag förstår verkligen att kostnaden är hög och att det krävs noggranna överväganden. Men den här tekniken har visat sig vara revolutionerande och vinsterna är många. I dag finns inte tekniken i Norden och det sjukhus som blir först kommer att få remisser från flera länder. Jag brinner för detta och har varit runt på många ställen och föreläst om tekniken och möjligheterna. I dag kan jag känna besvikelse över att ingen vågar satsa och höja blicken.
Krävs starkt ledarskap
Olle Corneliuson är en av många anställda i vården som kämpat för en implementering av innovationer i vården. Han är också en av många som upplevt trögheten i systemet.
På det välbesökta lunchseminariet på Sahlgrenska universitetssjukhuset i början av mars, deltog en namnkunnig panel som diskuterade hindren, men också förutsättningarna för att främja innovation i vården.
– Innovationsarbete bör rimligtvis inte vara den enskilda medarbetarens ansvar. Det krävs en tydlig struktur och systematik för hur man tar om hand om idéer och driver processen framåt, där patientnytta och hälsoekonomiska analyser är viktiga delar, sade Fredrik Öhrn, projektledare på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Lina Strand Backman är sedan drygt tre år enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen. Dessförinnan arbetade hon i 17 år på SCA, Svenska Cellulosa AB.
– Även om det finns likheter när det gäller att driva innovation, finns det också många olikheter. Ett större företag har större valfrihet att välja bort. Men hälso- och sjukvården kan inte välja bort, exempelvis vissa sjukdomsområden. Vi måste också ta hänsyn till politiska beslut och användningen av skattemedel.
Det finns dock en hel del kvar att göra i hälso- och sjukvården för att rigga en innovationsdriven organisation, menar hon.
– Stödstrukturen för att driva innovation är inte så utvecklad som den borde vara. Det krävs ett starkt ledarskap och ett system som omfattar bland annat hälsoekonomi, juridik och projektledning.
Det finns dock vissa svårigheter, menar Tobias Nilsson, chefsstrateg inom Västra Götalandsregionen, att få samtliga aktörer inom en region att gå i takt och följa fattade beslut om en implementering.
– Vi har flera exempel där vissa sjukhus bestämmer sig för att göra avsteg från fattade beslut, trots att det finns evidens. Det kan inte vara upp till den lokala autonomin att godtyckligt få bestämma vad som bör införas eller ej. Här krävs ett ledarskap som går hela vägen från sjukhusstyrelsen ned på golvet.
Guida medarbetare rätt
Efter några år på Innovationsplatsen har Fredrik Öhrn än mer insett hur komplex och mångbottnad hälso- och sjukvårdssystemet är och att många olika faktorer spelar in.
– Jag tror att man underskattar antalet individer som man måste involvera. Man förstår inte heller alltid behovet av ett förändrings- och implementeringsarbete och betydelsen av kommunikation. Vid sidan av chefer finns det i många fall informella ledare, prestige och revirtänkande. Vi har i vissa fall också gamla lösningar som får vara kvar av hänsyn till medarbetare som varit med och utvecklat lösningarna.
Det finns många idéer och ett stort engagemang bland medarbetare i vården. Det gäller att som chef vara lyhörd och lyssna och behandla idéerna med respekt, men också att vara öppen för att idéer kan behöva omformuleras och omdefinieras, menar Fredrik Örhn.
– Alla innovationer är inte nödvändigtvis bra och billigare än gamla, här behöver man förlita sig på den evidens som finns och som chef och ledare våga utmana även nya idéer.
Panelen var även överens om att det finns svårigheter med att upphandla innovationer som inte ännu finns på marknaden. Dagens tröga och ofta ineffektiva upphandlingssystem (LOU) innebär att regioner, landsting och kommuner i regel avstår från att köpa in nya vårdlösningar.
– Vi fastnar ofta där. Det finns i många fall en otydlighet vad gäller ansvarsfördelning och även en teknikrädsla och ett revirtänkande som bromsar processen. Här finns en hel del kvar att göra och det krävs också ett rejält nytänkande kring hela upphandlingsförfarandet, sade Fredrik Öhrn.
Lina Strand Backman underströk även vikten av att ställa bra frågor för att kunna matcha behov och innovation.
– Verksamheten behöver kunna ställa relevanta frågor till industrin för att kartlägga och identifiera relevanta lösningar, men industrin behöver också kunna ställa frågor till verksamheten för att identifiera behoven. Här krävs samverkan och samarbeten över verksamhets- och organisationsgränser.
För drygt ett halvår sedan fick Olle Corneliuson tips om var han skulle kunna söka strategiska medel för att föra in ny teknik i vården.
– Det var en ren slump som jag fick kännedom om att det finns regionala strategiska investeringsmedel att söka. Efter alla år som jag kämpat för ett införande av den nya tekniken är det en gåta för mig att ingen tidigare kunnat lotsa mig vidare i innovationssystemet. Jag saknar ett helhetsgrepp och en instans som kan guida medarbetare som vill utveckla och förbättra vården för patienterna, sade Olle Corneliuson.