Den omfattande kartläggningen av läkemedelsföretagens pågående forskningsprojekt visar på fortsatt intensiv forskning inom cancerområdet och sällsynta sjukdomar, men även inom sjukdomar som MS, Alzheimers och hiv.
Det är EFPIA, läkemedelsföretagens branschorganisation i Europa, som låtit analysföretaget Iqvia genomföra kartläggningen och utifrån denna analyserat vilka medicinska genombrott som kan vara på väg. Det sker utifrån en utvecklingstakt som redan är hög. Under förra året godkändes 55 nya läkemedelssubstanser för användning inom EU, jämfört med 30 substanser under 2019. Pandemin har samtidigt inneburit att antalet nya kliniska prövningar av läkemedelskandidater minskat med cirka 17 procent.
Utifrån kartläggningen har åtta medicinska områden pekats ut som särskilt viktiga och som analyserats djupare (se sammanställning nedan).
Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, ser rapporten som en viktig pusselbit för hälso- och sjukvårdens framtida planering. Samtidigt är han ödmjuk inför de utmaningar som finns.
– Rapporten bekräftar den kunskapsutveckling som skett kring sjukdomsmekanismer, där vi nu ser läkemedelssubstanser som utgör skapare verktyg, särskilt mot sjukdomar där det tidigare inte funnits behandlingsmöjligheter. Samtidigt kan vi idag inte med säkerhet veta hur mycket av den här forskningen som kommer att leda fram till färdiga läkemedel, säger Dag Larsson.
– Det har länge funnits förhoppningar inom olika genetiska sjukdomar om genterapi som syftar till att återställa det som orsakat sjukdomen till ett normalläge, exempelvis om att kunna reparera gener vid blödarsjuka. Här visar nu kliniska data att det faktiskt verkar fungera för patienter med blödarsjuka. Det kan resultera i läkemedel med kort behandlingstid med mycket lång, kanske även livslång, medicinsk effekt.
Immunonkologi fortsätter utvecklas
De senaste åren har ett antal immunonkologiska läkemedel kommit fram som blivit mycket viktiga inom cancervården, och rapporten visar på fortsatta stora satsningar inom området, bland annat genom olika kombinationsbehandlingar mot lungcancer. Företag forskar även kring så kallad CAR-T-behandling mot olika cancersjukdomar. Under pandemin har mRNA-vacciner fått ett snabbt genombrott, och företagen forskar nu intensivt kring inte endast vacciner utan även olika behandlingar mot cancersjukdomar med mRNA-tekniken.
– Ett annat stort medicinskt framsteg vore att de förhoppningar om botande behandlingar mot hiv och hepatit B kan förverkligas. Men detta är ännu i tidig forskningsfas och svårt att med säkerhet bedöma i nuläget.
Vad behöver hälso- och sjukvården och myndigheter på läkemedelsområdet ta till sig av de här trenderna inom forskning och utveckling kring nya läkemedel?
– Sverige är ett litet och högteknologiskt land med hög kompetens inom sjukvården. Det gäller att vi har en aktiv hållning och bidrar till medicinsk utveckling och kunskapsgenerering, exempelvis genom att delta i kliniska prövningar. Utifrån ett patientperspektiv måste vi också organisera vården så att svårt sjuka kan få tillgång till nya läkemedel och nya behandlingsprinciper, säger Dag Larsson.
– Och efter godkännandet av ett läkemedel är den fortsatta kunskapsgenereringen oerhört viktig. Det är svårt eller helt omöjligt att vid tillfället för godkännande av ett läkemedel ha ett fullständigt kunskapsunderlag om långsiktig medicinsk effekt. Jag ser att många nya behandlingar framöver kommer att godkännas villkorat, och det måste finnas både vilja och förmåga att vi i Sverige ska bidra till att få fram mer kunskap om nya behandlingar. Annars är alternativet att svenska patienter tvingas vänta på viktiga läkemedelsbehandlingar.
De åtta områden som pekats ut som särskilt viktiga i EFPIAS rapport:
Kombinationsbehandling med immunterapi mot lungcancer
Lungcancer är den dödligaste formen av cancer i många länder, och även i Sverige. Femårsöverlevnaden är fortfarande relativt låg, vilket ofta beror på alltför sen diagnos, och att många patienter är äldre och har ofta andra sjukdomar kopplade till rökning. Men de senaste åren har kombinationsbehandlingar kraftigt förbättrat prognoserna för många patienter med lungcancer. Ett stort antal kliniska prövningar pågår i olika faser där immunterapi, som utnyttjar det egna immunförsvaret, kombineras med ett målriktat läkemedel som dödar cancerceller. Utvecklingen inom området är mycket snabb och under perioden fram till 2025 väntas ett antal nya kombinationer kunna godkännas för behandling av i första hand icke-småcellig lungcancer, som är den vanligaste formen av sjukdomen.
Läkemedel mot Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste formen av demens. Sjukdomen som har ett långsamt förlopp leder till förändringar i hjärnans nervsystem som orsaker att alltfler nervceller förtvinar. Alzheimers leder till omfattande lidande för patienter och anhöriga och till mycket stora kostnader för samhället. Ett flertal läkemedelsföretag har de senaste decennierna investerat stort i forskning för att få fram effektiv behandling, men hittills har i princip alla försök misslyckats. Men forskarna fortsätter att försöka få fram läkemedel som i första hand kan bromsa de sjukliga förändringarna i hjärnan. Just nu pågår över 150 kliniska prövningar i olika faser av nya behandlingar. De nya substanserna har olika angreppssätt vilket kan öka möjligheterna att nå fram till effektiva behandlingar. En förutsättning för att lyckas är att metoder utvecklas för tidig diagnos av sjukdomen.
Genterapi mot sällsynta sjukdomar
Många ovanliga sjukdomar beror på en medfödd genetisk defekt, att en eller ett fåtal gener är skadade eller helt saknas. Genterapi går ut på att byta ut eller att reparera de skadade generna, och på det sättet återställa den normala funktionen. Genterapi är ett område som utvecklas mycket snabbt och flera nya behandlingar har godkänts de senaste åren, exempelvis mot den svåra nedbrytande sjukdomen spinal muskeldystrofi som främst drabbar unga pojkar. I dag pågår över 150 kliniska läkemedelsprövningar med genterapi. Ett flertal gäller sjukdomen blödarsjuka, som innebär att blodets förmåga att koagulera är skadad. Flera nya behandlingar mot blödarsjuka kan komma att godkännas de närmaste åren. Kliniska prövningar pågår även kring genterapi mot flera ovanliga neurologiska sjukdomar.
Cellterapi och CAR-T-behandling mot cancersjukdomar
Cellterapi innebär att patientens egna celler, eller donerade celler, modifieras utanför kroppen och förs tillbaka för att ersätta skadade celler och därigenom bekämpa sjukdom. CAR-T är en behandling där cellerna som förs tillbaka till patienten har modifierats till att känna igen och attackera cancerceller. Utvecklingen inom området är snabb och i dag finns två effektiva CAR-T-behandlingar mot olika former av lymfom, cancer i lymfsystemet. Kliniska läkemedelsprövningar är pågående mot olika cancersjukdomar som lymfom, myelom samt även solida tumörer som bröstcancer, livmoderhalscancer och cancer i bukspottskörteln. Forskning pågår även kring nästa generations CAR-T-behandling där cellterapiteknologin kombineras med gensaxen CRISPR/Cas9 används för att få fram mer precisa behandlingar.
Läkemedel mot fettlever
Fettlever som inte beror på alkoholmissbruk (NASH) är en sjukdom som ökar kraftigt i Europa i takt med att andelen överviktiga i befolkningen ökar. Vid fettlever ansamlas alltmer fett i levern vilket på sikt riskerar att leda till skrumplever och behov av levertransplantation.
Sjukdomsområdet är tydligt eftersatt. Undersökningar har visat att de flesta i befolkningen inte känner till att kraftig fetma kan leda till svåra leverskador. Det saknas diagnostiska verktyg för att i ett tidigt skede kunna ställa diagnosen NASH, och det saknas ännu effektiv behandling som kan stoppa den sjukliga fettinlagringen i levern. Ett flertal läkemedelsföretag genomför nu kliniska läkemedelsprövningar som kan leda fram till effektiva behandlingar inom en femårsperiod.
Läkemedel som återuppbygger nervsystem vid multipel skleros (MS)
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som innebär att kroppens eget immunsystem attackerar och skadar nervsystemet genom att förstöra det skyddande höljet runt nervtrådarna, myelin. Sjukdomen är progressiv och leder över tid till allt allvarligare symtom som utmattning, försämrad syn och balans, muskelsvaghet och kognitiva problem. Sjukdomen går oftast i skov med periodvis svåra symtom. I dag finns effektiv behandling som för de flesta patienter kan bromsa den skadliga sjukdomsutvecklingen, men ingen behandling som kan återställa kroppsfunktioner som gått förlorade. Morgondagens behandlingar syftar till att reparera och återuppbygga det skadade myelinet. Förhoppningen är att patienter exempelvis ska kunna få förbättrad syn, kognition och mobilitet.
Just nu pågår 14 kliniska läkemedelsprövningar av nya substanser med olika angreppssätt. Inom några år visar det sig om läkemedelskandidaterna kan nå hela vägen.
mRNA-vacciner
Coronapandemin har inneburit ett genombrott för att få fram vacciner med mRNA-teknik. Inom ett år från utbrottet av SARS-CoV-2 fanns två mRNA-vacciner godkända för bred vaccinering i Europa, de första vacciner som godkändes med tekniken. Förenklat innebär tekniken att ett budbärar-RNA förs in som bär på instruktioner för att cellerna i kroppen ska tillverka det protein som immunförsvaret ska reagera emot. I dag pågår kliniska läkemedelsprövningar både vad gäller att förhindra sjukdom, som covid-19-vaccinerna, och för behandling av sjukdomar. Utöver covid-19 prövas nya substanser framför allt för behandling av glioblastom, den vanligaste formen av hjärntumör hos vuxna. Det är en snabb och aggressiv cancerform som i dag främst behandlas genom operation, eller om detta inte är möjligt med strålning och cellgifter. De kliniska prövningarna ska visa om mRNA-vaccinet kan bekämpa cancercellerna genom att trigga igång immunförsvaret. Förhoppningarna är att detta skulle kunna minska antalet riskabla operationer och förlänga överlevnaden hot patienterna. mRNA-forskningen är ännu en ny teknologi som bedöms utvecklas snabbt under kommande år.
Botande behandling mot hiv och hepatit B
Hiv och hepatit B är infektionssjukdomar som under lång tid fört med sig omfattande lidande för patienter och anhöriga och stora samhällskostnader. I Europa beräknas 2,3 miljoner personer leva med hiv-infektion, och 4,7 miljoner med hepatit B-infektion. Inom hiv har genom åren allt bättre antivirala läkemedel utvecklats och i dag betecknas hiv som en hanterbar kronisk sjukdom som innebär att hiv-positiva kan leva ett i stort sett normalt liv. För båda sjukdomarna gäller att infekterade patienter tvingas till livslång behandling med läkemedel som trycker tillbaka virusnivåer. Många patienter utvecklar resistens och måste därför ständigt byta behandling. I dag pågår ett antal kliniska läkemedelsprövningar kring nya substanser. Det handlar dels om prövningar av mer effektiva antivirala läkemedel, dels om behandlingar som syftar till att helt bota patienten. Vad gäller hiv är de botande behandlingar som prövas ännu i tidig forskningsfas och flera olika angreppssätt prövas, som gen- och cellterapier, antikroppsbehandling, och DNA-baserade vacciner. Även inom hepatit B prövas substanser med flera olika teknologier och här finns förhoppningar om att botande behandling kan finnas tillgänglig inom fem år.