När den statliga innovationsmyndigheten Vinnova satsar pengar på vård och hälsa får de knappt några ansökningar från stora och medelstora läkemedelsföretag.
– Jag tycker det är lite konstigt, särskilt eftersom jag själv har en bakgrund i sådana bolag och vet hur mycket de kan bidra med. Möjligen saknas det en tradition av att delta i samarbeten med statlig finansiering, säger Karin Eriksson, enhetschef för Hälsa på Vinnova.
Vinnovas utlysningar gäller ofta samarbetsprojekt mellan många aktörer, som näringsliv, akademi, landsting och brukarorganisationer. Karin Eriksson berättar att exempelvis fordonsbranschen, IT-branschen och även medicinteknikbranschen är aktiv vid utlysningarna, liksom mindre bolag på läkemedelsområdet. Men de medelstora läkemedelsföretagen syns nästan inte till alls, och sällan de riktigt stora heller.
Större bolag har bäst koll på omvärlden
– De stora företagen behöver ju inte vår finansiering, men de kan bidra med viktig kunskap. Ofta är det de som har bäst omvärldskoll. De kan lagar och regler och vet hur samhället är uppbyggt, de är vana att arbeta med myndigheter och är duktiga projektledare. Själva kan de lära sig av de mindre företagen och se vilka behov som finns i vården. Dessutom vill ju läkemedelsföretag bidra till förändringar för svenska patienter – men de brukar försöka åstadkomma det med sina egna verktyg, inte i samverkansprojekt.
Som exempel på områden som kunde vara intressanta för läkemedelsbranschen nämner Karin Eriksson en samutlysning som myndigheten gör i december med de strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health. Här ska projekt finansieras som bidrar till förbättrad prevention, diagnos, monitorering och behandling. Utlysningen är öppen för aktörer från hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet och minst två av sektorerna måste vara representerade i varje ansökan.
Företagen saknade när konkreta visioner formuleras
Ett annat aktuellt område är så kallad visionsdriven hälsa, där en första omgång Vinnovapengar delats ut medan en andra ska fördelas nästa år. Fler olika aktörer, som landsting, vårdgivare, myndigheter, företag och civilsamhälle, ska gemensamt formulera en konkret och mätbar vision och skapa nya samarbetsformer för att förverkliga den. I den första omgången fördelades pengar bland annat till ett projekt om en nollvision för fetma, och ett om att halverat antalet fall av malignt melanom med allvarlig karaktär vid diagnosen.
– I den här sortens projekt skulle läkemedelsföretag verkligen kunna bidra. Det finns stor kunskap hos dem och det är synd om man inte vågar exponera den mer, säger Karin Eriksson.