Under en längre period, i princip sedan millennieskiftet, har läkemedelskostnaderna i Sverige ökat mycket måttligt. Åren 2011-2013 minskade till och med kostnaderna inom läkemedelsförmånen. De senaste två åren har trenden brutits. Enligt Socialstyrelsen ökade de sammanlagda kostnaderna 2015 med 7,9 procent och 2016 med 3,7 procent.
Trendbrottet sammanfaller framför allt med att nya läkemedel som till stor del kan bota hepatit C har introducerats. Den särskilda satsningen från regeringen på öronmärkta pengar till behandling av hepatit C-smittade står för en betydande del av ökningen. Även inom cancerområdet har ett antal nya viktiga läkemedel introducerats vilket ger utslag i statistiken.
Nu går vi enligt Socialstyrelsens prognos mot en period av årliga kostnadsökningar på ungefär fem procent per år under 2017-2019. Kostnaderna påverkas mycket av demografiska förändringar. De senaste åren har ökad invandring och ökat födelseöverskott inneburit att befolkningen ökat kraftigt, och ökningen förväntas fortsätta under kommande år. Samtidigt sker en förskjutning i befolkningspyramiden med större årskullar i högre åldrar, och det är framför allt personer över 60 år som behandlas med NOAK mot hjärtflimmer, med TNF-alfahämmare mot reumatiska sjukdomar, samt med läkemedel mot prostatacancer och diabetes. Därför gör Socialstyrelsen antagandet att läkemedelskostnaderna framöver kommer att öka i högre takt än befolkningsökningen.
Karolina Antonov, analyschef på LIF – de forskande läkemedelsföretagen, menar att prognosen ska ses mot att läkemedelskostnaderna i det närmaste stått stilla under många år. För flera av de läkemedelsgrupper som lyfts fram som kostnadsdrivande finns också avtal som ger landstingen återbäring från läkemedelsföretag. Detta sker inom processen för ordnat införande. Denna återbäring – som uppskattas vara cirka 700 miljoner kronor – återspeglas inte i försäljningsstatistiken. Det innebär att ökningstakten i verkligheten blir lägre än vad prognosen anger. Hon konstaterar att forskningsintensiteten i läkemedelsföretagen är och kommer att förbli mycket hög, och det resulterar i bättre behandlingar inom många viktiga sjukdomsområden. Det ger också en högre kostnadsökningstakt än tidigare.
– De nya läkemedlen mot hepatit C utgör det största forskningsgenombrottet vi sett på många år. I dag kan de flesta med hepatit C botas med de nya läkemedlen och den medvetna satsning som gjorts i Sverige på en mycket utsatt patientgrupp är något vi ska vara stolta över, säger Karolina Antonov.
Utöver demografiska förändringar pekar Socialstyrelsen i prognosen på kostnadsökningar inom ett antal sjukdomsområden. Inom cancer ökar antalet fall varje år, vilket hänger samman med en allt äldre befolkning, och att fler lever längre med sin cancersjukdom. Det introduceras också kontinuerligt nya innovativa och effektiva läkemedel inom cancerområdet. Här väntas kostnaderna öka kraftigt både för receptförskrivna läkemedel och för läkemedel som används inom sjukhusvården.
Användningen av NOAK vid hjärtflimmer har ökat kraftigt det senaste året och ökningen förväntas fortsätta under prognosperioden, bland annat till följd av nya rekommendationer från Läkemedelsverket. Likaså väntas användningen av nya diabetesläkemedel mot diabetes typ 2 öka kraftigt under perioden. Användningen av TNF-alfahämmare mot olika typer av inflammatoriska sjudomar som reumatism väntas också fortsätta öka, enligt Socialstyrelsen.
– Det är mycket glädjande att vi i Sverige äntligen börjat använda NOAK och de nya diabetesläkemedlen på bred front. Här har vi under flera år legat långt efter andra jämförbara länder i Europa. Även kostnadsökningen för TNF-alfahämmarna är positiv eftersom den förklaras av att fler patienter kan behandlas i takt med att konkurrensen från biosimilarer och andra prissänkningar gör att kostnaden per behandling minskar, säger Karolina Antonov.