Många läkemedel som godkänts inom EU de senaste åren är inte tillgängliga för svenska patienter. Endast ett av fem läkemedel riktade mot sällsynta hälsotillstånd har nått svenska patienter, enligt rapporten från EFPIA.
EFPIA genomför en årlig mätning av i vilken mån nya läkemedel som godkänns av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA också har de nationella beslut som krävs för att de ska vara tillgängliga för patienter i 36 europeiska länder. Årets rapport baseras på de 167 nya läkemedel som godkändes under perioden 2019-2022, och mäter om nödvändiga beslut var fattade i januari 2024. De beslut som kartläggs är beslut om offentlig subvention och nationella rekommendationer i respektive länder.
Skillnaderna mellan länderna är mycket stora vilket delvis beror på olika länders läkemedelssystem. I länder som Tyskland, Italien och Österrike har patienter tillgång till de allra flesta läkemedlen, medan patienter i vissa länder i främst östra Europa har mycket låg tillgång till nya läkemedel. Skillnader finns även vad gäller den tid det tar innan ett godkänt läkemedel tillgängliggörs, vilket framför allt drabbar patienter i södra och östra Europa.
Patienter i tolv länder har bättre tillgång
Liksom tidigare år visar WAIT-rapporten för svensk del att vi ligger efter en rad länder vad gäller tillgång till nya läkemedel. I Sverige var 84 läkemedel tillgängliga i januari 2024, vilket motsvarar cirka 50 procent av alla godkända under den studerade perioden. I tolv europeiska länder hade nödvändiga beslut fattats för fler läkemedel. Jämfört med WAIT-rapporterna för 2023 och 2022 har Sverige dessutom en nedåtgående trend. Det följer en allmän trend i årets rapport för ett flertal länder av att en lägre andel nya läkemedel är tillgängliga.
Karolina Antonov, analyschef och tillförordnad vd för Lif, menar att det för svensk del är viktigt att verkligen förstå varför beslut/rekommendation – av pris- och subventionsmyndigheten TLV eller regionernas NT-råd – inte kunnat fattas för en så hög andel nya läkemedel.
– Vi kommer liksom tidigare år att komplettera WAIT-rapporten med en svensk analys av orsakerna till att vissa läkemedel inte är tillgängliga. Det kan exempelvis handla om att ett företag inte fått möjlighet att anpassa priset till svenska förhållanden och därför behövt dra tillbaka sin ansökan, eller att företaget valt att avvakta med att lansera läkemedlet i Sverige, säger Karolina Antonov.
Drabbar patienter med sällsynta sjukdomar
De senaste åren har debatten varit intensiv kring patienters tillgång till läkemedel mot sällsynta hälsotillstånd. Politiska initiativ har tagits och TLV har lämnat förslag på hur tillgängligheten kan öka. Konkreta åtgärder har dock inte vidtagits, och årets WAIT-undersökning visar att endast 10 av 47 läkemedel mot sällsynta sjukdomar utanför cancerområdet är tillgängliga i Sverige. Det motsvarar drygt ett av fem läkemedel. Rapporten visar att 18 länder har bättre tillgänglighet till särläkemedel.
– Det är uppenbart att det svenska systemet för att ta in nya läkemedel, som är uppdelat i skilda system för förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel, har stora brister och behöver moderniseras. Bristen på konkreta förändringar drabbar i högre grad patienter med sällsynta sjukdomar, säger Karolina Antonov.
Lifs handlingsplan möter stort intresse
Lif lade tidigare i år fram en handlingsplan för ett moderniserat läkemedelssystem, och Karolina Antonov menar att det verkar finnas en samsyn med regeringen, myndigheterna och regionerna kring att åtgärder behövs som leder till att läkemedel i högre grad når fram till patienterna. Det finns även ett intresse för de idéer för regelförenkling och minskad administration som Lif och medlemsföretagen tagit fram. Lif kommer inom kort även att lansera en ny poddserie riktad mot allmänheten där patienter och företrädare för olika aktörer beskriver det svenska läkemedelssystemet och behovet av en modernisering. Ämnet kommer även att diskuteras under Almedalsveckan.
– Många ser samma utmaningar som vi gör. Därför är jag optimistisk kring att vi tillsammans ska kunna genomföra faktiska förbättringar. Det behövs dels åtgärder som kan införas på kort sikt, dels en mer genomgripande modernisering av hela läkemedelssystemet som kan kräva ytterligare utredning och lagändringar, säger Karolina Antonov.