Det finns flera svåra frågor inom antibiotikaområdet som behöver lösas, både på internationell och på nationell nivå. Ett grundläggande problem är att det länge saknats ekonomiska incitament för utveckling av nya antibiotika. Detta eftersom nya antibiotika bör användas restriktivt för att inte orsaka antibiotikaresistens. När nya antibiotika väl är godkända finns risk att de inte alls marknadsförs i Sverige, eftersom användningen förväntas bli så låg ett det blir ekonomiskt olönsamt. Ett ytterligare problem är att äldre antibiotika som är viktiga för sjukvården riskerar att försvinna från den svenska marknaden på grund av låg försäljning.

De båda myndigheterna har haft i uppdrag att föreslå hur tillgången till både nya och gamla antibiotika av särskilt medicinskt värde ska kunna garanteras för hälso- och sjukvården. Som en grund har en genomgång gjorts av alla äldre och nya antibiotika för att kunna skilja ut de läkemedel som är av särskilt värde för sjukvården. Listan över särskilt viktiga antibiotika är tänkt att uppdateras regelbundet.

För nya patentskyddade antibiotika föreslås att en ny ersättningsmodell provas i en pilot för ett eller flera antibiotika där läkemedelsföretaget garanteras en årlig ersättning oberoende av hur stor användningen är. Detta ska säkerställa en tillräckligt stor intäkt för företaget för att hålla läkemedlet tillgängligt för hälso- och sjukvården i Sverige.

Modellen föreslås för nya rekvisitionsantibiotika (så kallade sjukhusläkemedel) som upphandlas av landstingen och används främst mot svårbehandlade multiresistenta bakterier. Eftersom Sverige har ett ganska bra resistensläge kan försäljningen av dessa antibiotika förväntas bli ganska låg. Ersättningsmodellen ska därför garantera tillgång. Den garanterade ersättningen till företaget kan betalas ut av staten, eller av staten och landstingen gemensamt. Storleken på ersättningen ska motsvara kostnaden om det offentliga vid en stor och plötslig efterfrågan, exempelvis vid ett resistensutbrott, skulle behöva köpa antibiotikumet till ett genomsnittligt marknadspris i Europa.

Den pilot som nu föreslås har stora likheter med den värdebaserade modell som branschorganisationen LIF tog fram tillsammans med flera medlemsföretag för drygt ett år sedan.

Anders Blanck, VD LIF - de forskande läkemedelsföretagen.
Anders Blanck, VD LIF - de forskande läkemedelsföretagen.

– Det är en prioriterad fråga för LIF att hitta nya ersättningsmodeller för antibiotika så att vi säkerställer tillgång till dessa viktiga läkemedel. Jag ser myndigheternas förslag som ett första viktigt steg på vägen. Det är vår förhoppning att den värdebaserade modell som vi utvecklat ska komma till användning i det fortsatta arbetet, säger Anders Blanck, VD i LIF.

Det är samtidigt viktigt att äldre antibiotika som förskrivs på recept inte försvinner från den svenska marknaden. Många av dessa antibiotika är av typen smalspektrum som inte bidrar till spridning av resistens och de är ofta mycket viktiga för hälso- och sjukvården. Hotet mot dessa utgörs av att Sverige är en liten marknad och dessa läkemedel har oftast låga priser. Här föreslår myndigheterna ingen ny ersättningsmodell, utan företagens intäkter ska även i fortsättningen komma från receptförskrivningen. Däremot öppnar TLV för att godkänna prishöjningar för dessa antibiotika som gör att de kan finnas kvar på den svenska marknaden.

Det är ännu oklart när ett pilotprojekt kring den nya ersättningsmodellen kan sätta igång.

– Givetvis hade vi önskat att myndigheternas arbete gått fortare. Det är därför viktigt att inte nu tappa fart utan att snarast pilottesta den föreslagna ersättningsmodellen för nya antibiotika. Det är också viktigt att använda möjligheten till prishöjningar för befintliga förskrivningsantibiotika för att säkerställa fortsatt tillgång till dessa på den svenska marknaden, säger Anders Blanck.

Folkhälsomyndigheten fick nyligen i uppdrag av regeringen att, tillsammans med andra aktörer inom området, ge förslag på åtgärder som svenska aktörer kan bidra med för att stimulera och skynda på det globala framtagandet av framtidens antibiotika.

– Sverige kan göra mer genom att snabbt få igång faktiska försök att utveckla och testa incitamentsmodeller. Det är en central fråga för att främja utveckling av nya antibiotika. Det är därför glädjande att Folkhälsomyndigheten fått ett sådant uppdrag. Att regeringen visar handlingskraft och prövar nya grepp inom detta område visar att Sverige har en vilja att vara ett intressant land för Life Science-företagen, säger Anders Blanck.