Almedalsveckan 2023
För fem år sedan arrangerade Lif ett seminarium i Almedalen om framtida läkemedelsbehandlingar utifrån företagens forskningsportföljer. Bland annat cell- och genterapier, CAR-T-behandling inom cancer och läkemedel mot Alzheimers sjukdom bedömdes finnas på plats i hälso- och sjukvården inom en 5-10-årsperiod. Under årets Almedalsvecka kunde Dag Larsson, senior medicinsk rådgivare på Lif, konstatera att läkemedelsbranschen inom ett antal områden också lyckats få fram nya godkända läkemedel.
När Dag Larsson sammanfattade forskningsläget inom läkemedelsföretagen idag och mot år 2030 såg han en fortsatt stark utveckling för forskning inom människans minsta beståndsdelar, som exempelvis geneditering med hjälp av gensaxen CRISPR-CAS9, cellterapier och behandlingsvacciner med mRNA-teknik, behandlingar riktade mot framför allt cancersjukdomar och svåra genetiska sjukdomar.
– Det är som en resa in i vårt inre universum där vi lär oss alltmer om cellernas mekanismer, inte bara att påverka ett proteinuttryck som man vill dämpa eller förstärka, sade Dag Larsson, och lyfte fram att utvecklingen även är stark inom mer vanligt förekommande sjukdomar som demenssjukdomar och diabetes.
Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare och chef för RCC, lyfte fram att utvecklingen inom cancerområdet där bättre behandlingar leder fram till minskad dödlighet, samtidigt som incidensen i cancersjukdomar ökar, innebär att vi måste få till en bred samhällsdiskussion om prioriteringar.
– Ska vi klara utvecklingen till 2030 måste vi redan i dag påbörja en omställning av hela hälso- och sjukvården, sade Kjell Ivarsson.
Framtidssäkrat system behövs
När alltfler precisionsmedicinska behandlingar riktade till mindre patientgrupper introduceras blir en effekt att patienter i högre grad kan erbjudas rätt behandling, en annan att priset per behandlad patient blir betydligt högre. Samtidigt är pris- och subventionssystemet anpassat för hur det såg ut för över 20 år sedan, då läkemedel mot breda folksjukdomar dominerade. Under ett flertal år har behovet av ett mer framtidssäkrat system diskuterats, som ger patienter tillgång till behandling samtidigt som det är långsiktigt ekonomiskt hållbart – och det var en diskussion som fortsatte även på seminariet i Almedalen.
Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällspolitisk chef på Hjärnfonden, var huvudsekreterare i den statliga läkemedelsutredning som lämnade sitt slutbetänkande i slutet av 2019. Huvudförslaget i utredningen gällde hur finansieringsansvaret skulle fördelas mellan staten och regionerna. En rad förslag lämnades också kring processerna för att utvärdera, prissätta och betala för läkemedel. Utredningen har dock inte tagits vidare, vare sig av den förra eller den nuvarande regeringen.
– Frågan om finansiering blottlägger ganska hårda målkonflikter och jag tror att det var där det fastnade. Vi måste kunna använda ny smart teknik och samtidigt använda våra resurser effektivt och det blir en målkonflikt som är svår att lösa, sade Joakim Ramsberg.
Kostnad per patient utmaning
Agneta Karlsson, generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), menade att den stora utmaningen för det nuvarande subventionssystemet utgörs av den höga behandlingskostnaden per patient och av ofta osäker evidens för nya dyra läkemedel. Hon hänvisade till de olika regeringsuppdrag myndigheten fått kring särläkemedel och nya betalningsmodeller. TLV kommer i sina rapporter resonera kring vad som kan göras inom ramen för det nuvarande systemet, och vad som kräver större förändringar.
– Det är ju inte så att systemet inte fungerar, vi har godkänt cell- och genterapier. Vi utvecklar systemet under resans gång, men det utmanas. Därför måste vi ha en öppen, ärlig och transparent diskussion om hur vi ska prioritera och vad klarar vi av som samhälle att finansiera, så vi inte tränger ut andra viktiga behandlingar, sade Agneta Karlsson.
Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten, resonerade utifrån den speciella situationen i hemlänet där nya effektiva behandlingar introducerats mot den lokala och ovanliga sjukdomen Skelleftesjukan. Regionens betalningsvilja för dessa nya läkemedel är hög, men betalningsförmågan låg, och det ställer utmaningen kring horisontella prioriteringar på sin spets, menade han.
– Vi behöver låsa grundfrågan – vad har vi råd med och vad är rimligt att betala, sade Niklas Sandström.
Lif vill se forum för samverkan
Lif – de forskande läkemedelsföretagen menar att många av de utmaningar som finns när det gäller introduktion av nya läkemedel skulle kunna lösas genom en mer formaliserad samverkansform mellan läkemedelsbranschen, staten och regionerna, och vill att regeringen tar initiativ till ett sådant forum, exempelvis via den etablerade läkemedelsstrategin.
– Vi kan ta de här utmaningarna och förslagen ett efter ett och komma fram med antingen saker som vi kan göra tillsammans eller själva var för sig, förslag där kanske myndigheter behöver uppdrag från regeringen att utvärdera ytterligare, och vissa delar kanske behöver lagregleras, sade Karolina Antonov, analyschef på Lif.
De andra paneldeltagarna såg positivt på ett sådant samverkansforum. Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket, såg ett stort värde i en kontinuerlig diskussion kring utmaningarna.
– Om det gör någon skillnad ska vi absolut ses och jobba med de här frågorna. Men det stora problemet är ju behovs- och solidaritetsprincipen. Vem ska ha vilken vård för de offentliga medel vi har? Det är inte helt enkelt att lösa, sade Björn Eriksson.