Kännedomen om nya behandlingsmetoder inom cancervården behöver öka, anser Nätverket mot cancer som tagit fram en ny rapport om immunterapi.
Syftet med rapporten, som har titeln Immunterapi – nytt hopp för vägen framåt, är att öka kunskapen om moderna behandlingsformer.
– Immunterapi och precisionsmedicin kommer att rädda många liv. Men det är väldigt många som inte har kännedom om de nya behandlingsmetoderna, både bland patienter och i vården, säger Margareta Haag som är nätverkets ordförande.
Förhoppningen med rapporten är att öka kunskapen om moderna behandlingsmetoder både bland medborgarna och vårdens medarbetare.
– Vi ser att om kunskapen och kännedomen om immunterapi sprids både till samhället och till vården så kommer cancerpatienter kanske få större möjlighet att leva.
Ojämlik användning
Enligt en rapport från Regionala cancercentrum, RCC, från förra året har immunterapin slagit igenom i landet, men användningen av läkemedel skiljer sig åt mellan olika regioner.
Bostadsort påverkar i högsta grad vården och antal dagar mellan remiss och behandlingsstart skiljer sig åt i olika regioner, konstaterar nätverket i rapporten och hänvisar till en rapport från Cancerfonden. Dessutom skiljer sig Sveriges regioner åt vad det gäller tillgång till olika cancerbehandlingar.
– Vården är så pass ojämlik i Sverige idag, det beror på vem man är och var man är, tyvärr.
Enligt Margareta Haag finns exempel på medlemmar som valt att skriva sig hos barn och släktingar i andra regioner för att få tillgång till den behandling som behövs.
– Vi vill att det ska vara jämlik vård i hela Sverige, oavsett var man bor och vilken diagnos man har.
Nationell styrning behövs
Under pandemiåret har diskussionen om ett eventuellt förstatligande av den svenska sjukvården blossat upp igen. Nätverket mot cancer vill inte ta ställning i frågan, men Margareta Haag konstaterar att pandemin tydliggjort olikheterna mellan regionerna.
– Vi tror att det är oerhört viktigt med en nationell styrning för att undkomma ojämlik vård, och för att underlätta möjligheterna till en jämlik vård.
Hon tar de nationella vårdprogrammen som exempel.
– Vårdprogrammen är inte reglerade i lag, utan det är upp till varje region att anpassa vårdprogrammen efter de egna behoven. Hade det varit en nationell styrning, till exempel av Socialstyrelsen, så skulle det kunna bli en jämlik vård, en jämlik behandling och en jämlik rehabilitering.
En nationell styrning skulle också bidra till att regioner som har sämre ekonomiska förutsättningar att få hjälp, tror Nätverket.
– Vi vill gärna att man fonderar medel till regioner som har det svårt, och som har haft det svårt i många år.
Nätverket listar ytterligare faktorer som har avgörande betydelse för framtidens cancervård. Det handlar om att införa hälsoekonomiska modeller som är designade för att kunna bedöma nya läkemedelsinnovationer, se till att de standardiserade vårdförloppen speglar hela processen från utredning till palliation istället för som idag från utredning till första behandling, och att korta väntetiderna till behandling och erbjuda digitaliserad uppföljning av cancervården.