Precisionsmedicin blir standardbehandling?

Tema Cancer – precisionsmedicin

Det rådde en bred enighet om möjligheterna och vilka hinder som finns för att precisionsmedicin ska bli standard när frågan diskuterades i samband med den internationella konferensen i Stockholm om EU:s cancerplan tidigare i veckan.

– Bilden är att vi har väldigt viktiga verktyg tillhanda, särskilt om vi kan använda all data. Men vi behöver göra det tillsammans i det europeiska partnerskapet. Det här är inget som de olika länderna kan göra var och en för sig, säger Jenni Nordborg, ansvarig för internationella relationer på Lif, som var en av arrangörerna bakom konferensen.

Behövs läkemedel för barn

En utmaning är att det råder stora skillnader mellan olika länder i Europa, och i övriga världen. Det finns också stora skillnader mellan behandlingen av cancer hos vuxna, och hos barn, påpekade Gilles Vassal, som är chef för Pediatric Research Programme vid Gustave Roussy Comprehensive Cancer Centre i Frankrike. Han står bakom en genomgång publicerad i Lancet tidigare i år, som visar att mycket av de nya läkemedel på barncancerområdet som kommit fram sedan 2007 är framtagna för vuxna cancerpatienter.

­­­– Det är inte alla som riktigt har förstått att det finns stora skillnader mellan barn- och vuxencancer. Det är inte bara att skala ner medicinerna. Barn får många olika typer av cancer jämfört med vuxna. De får mer sena komplikationer jämfört med vuxna. Och det här att 30 procent av cancerfallen skulle kunna förhindras genom prevention gäller ju inte barn, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

Precisionsmedicin kan leda till bättre diagnoser, effektivare behandling, möjliggöra utvecklingen av mer effektiva och säkra cancerläkemedel, konstaterade Gilles Vassal. Det kan också öka förståelsen för varför ett barn får cancer.

– Det finns inte en förälder som inte frågar: Varför fick just mitt barn cancer?

Dags att börja springa nu

Den europeiska federationen för läkemedelsindustrins, EFPIA, vision är att det om fem år har skett en uppgång i precisionsmedicin och precisionsonkologi.

– Det kräver en ökad medvetenhet och förståelse för vad precisionsmedicin är, både från patienterna och från sjukvården, en ökad medvetenhet om värdet av precisionsmedicin från regulatorisk ståndpunkt, rätt stöd från institutionerna, och att Europa kan förbli attraktivt för innovationer, sade Ivana Cattaneo, som är ordförande för EFPIA Oncology Platform.

Om det målet ska uppnås så gäller det att börja springa nu, lade hon till.

Patientmedverkan viktig

Flera andra i panelen lyfte nödvändigheten av få med patienterna tidigt i processen, samt mer samverkan mellan forskning och sjukvård.

En aktör som jobbar så är Genomic Medicine Sweden, GMS. Det är en fördel att ha på sig flera hattar, konstaterade Richard Rosenquist Brandell som är professor i klinisk genetik, seniorkonsult på Karolinska universitetssjukhuset och föreståndare för GMS.

En viktig fråga för honom är möjligheten att dela data, inte bara mellan de svenska regionerna, utan också mellan olika länder globalt och inom Europa. För många sällsynta diagnoser, och sällsynt cancer, så behövs stora populationsunderlag för att hitta en tillräckligt stor grupp, framhåller Richard Rosenquist Brandell.

– Det är viktigt också med standardisering. Om vi ska kunna dela data över Europa så måste vi standardisera kliniska data, men även standardisera hur vi sparar de olika genomdata som vi genererar. Och det är inte ens lätt inom ett land, säger han.

Läs även andra artiklar om läget inom cancerområdet som publicerats under veckan inom Tema Cancer:

Screening räddar liv

Samarbete krävs inom EU

Genanalys för barn

Moderniserad cancervård