Precisionsmedicin kommer att få betydande påverkan på hälso- och sjukvården, skriver Vård- och omsorgsanalys i en rapport till regeringen.
Precisionsmedicinen väntas få en betydande påverkan på hälso- och sjukvården genom att den möjliggör mer träffsäkra diagnoser och behandlingar, främst inom cancervården, för patienter med infektionssjukdomar och personer med ärftliga, sällsynta sjukdomar.
– En viktig del i vår rapport är att vi försöker ge en samlad bild av vad det här är för något och vad det kan bli i hälso- och sjukvården. Det finns många olika intressenter och intressen på det här området, och det finns ingen allmänt accepterad definition av vad precisionsmedicin är, säger Johan Strömblad som är utredare på Vård- och omsorgsanalys.
Vård- och omsorgsanalys uppskattar att omkring 2 000-10 000 patienter per år om tio år kan komma att behandlas med avancerade gen- och cellterapier. Men rapportförfattarna konstaterar samtidigt att precisionsmedicin bara kommer att beröra en mindre andel patienter i den svenska rutinvården, och att den är förknippad med stora kostnader.
Därför är det viktigt att se till att vården är fortsatt jämlik och kostnadseffektiv, och att precisionsmedicinen inte tränger undan andra behandlingar. Det finns också utmaningar i tillgången till hälsodata, risker som rör patientens personliga integritet och säkerhet, och osäkerhet om långtidseffekterna, skriver Vård- och omsorgsanalys i rapporten.
– Stora delar av precisionsmedicinen behöver samordnas nationellt för att hålla ihop vårdkedjorna och för att undvika olika tillgång till vård i olika delar av landet. Vi ser att styrningen och ansvarsfördelningen på området behöver förtydligas, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Många nya behandlingar på väg
Myndighetens analyser visar att det under de kommande tio åren sannolikt kommer att utvecklas ett stort antal nya precisionsbehandlingar. Ska Sverige kunna hantera inflödet av alla nya metoder och terapier krävs styrning och tillräckliga resurser för att genomföra det på ett ordnat sätt och i den omfattning som motsvarar statens mål.
Regeringen bör därför ta initiativ till att, i samverkan med regionerna, ta fram en nationell strategi och en konkret plan för införandet och utvecklingen av precisionsmedicin. Här är det viktigt att det sker i nära dialog med patientorganisationer och andra intressenter.
Det är viktigt att inte glömma bort att de resurser som kommer att läggas på precisionsmedicin annars kan användas för att skapa värde på annat håll, skriver Vård- och omsorgsanalys. För att upprätthålla legitimiteten för hälso- och sjukvården hos befolkningen kommer det att krävas öppenhet och stringens för hur olika precisionsbehandlingar värderas i relation till annan vård och andra sätt att använda gemensamma resurser. Lagstiftningen behöver därför ses över, så att prissättningen blir transparent. Här behöver sjukvårdshuvudmännen och statliga myndigheter utveckla processer och modeller. Även läkemedelsföretagen har ett ansvar att prissätta produkterna på ett sätt som möjliggör en så bred användning som möjligt, enligt Vård- och omsorgsanalys.
Nationell samordning behövs
Delar av precisionsmedicinen bör utföras nationellt samordnat, till exempel inom ramen för nationellt högspecialiserad vård, och vissa avancerade terapier bör erbjudas i nationella centra, för att säkerställa kompetensutveckling och vård på lika villkor. Genomic Medicine Sweden, som är ett samarbetsorgan för de regioner som har universitetssjukvård inom precisionsmedicin, bör bli en permanent organisation för att kunna stödja regionernas nationella samordning.
Det mest brådskande, enligt Vård- och omsorgsanalys, är att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten till hälsodata. Regeringen bör se till att det införs en nationell, sammanhållen infrastruktur för hälsodata, och som gör det möjligt att få tillgång till data genom så kallad one stop shop. Den behöver också säkerställa att regelverket anpassas så att hälsodata och biobanksprover används med bevarad respekt för självbestämmande, personlig integritet och, för biobanksprover, provgivarens inflytande i vård och forskning.
– Hälsodata är inom precisionsmedicin så pass grundläggande för att få till en fungerande diagnostik och kunna identifiera patienter till kliniska prövningar, följa upp behandlingsresultat och säkerställa att den vård som erbjuds är kostnadseffektiv och skapar värde för patienter. Så det är något vi behöver ta tag i genast, betonar Johan Strömblad.
Samtidigt bör regionerna se till att patienter och medborgare genom de digitala system som används i hälso- och sjukvården får insyn och tillräckligt inflytande över hur och av vem deras data används.
Regeringen bör också vidta åtgärder för att stärka förutsättningarna för kliniska studier, anser Vård- och omsorgsanalys. Det kan ske genom till exempel fler kombinationstjänster för läkare, åtgärder för att stimulera framväxten av starka patientnära forskarmiljöer och ökade resurser till Kliniska Studier Sverige.