Paneldiskussionen om Sveriges och EUs utmaningar inom life science leddes av moderator Katrine Kielos Marcal. Fr v: Stefan Ohlsson, IQVIA, Margareta Haag, Nätverket mot cancer, Jenni Nordborg, Lif och Per Alfredsson, AstraZeneca.
EUs konkurrenskraft och framtid inom life science – del 2
– Min önskan och medskick är att vi arbetar nära varandra, för jag tror verkligen att vi tillsammans kan ha nytta av det momentum som finns just nu om konkurrenskraftsfrågan, sade EU-minister Jessika Roswall när framtiden för life science diskuterades vid ett seminarium arrangerat av Lif och EU-kommissionen i Sverige.
Efter en första del som handlade om EUs konkurrenskraft och övergripande ekonomiska utmaningar, så övergick seminariet till att diskutera framtiden för life science inom EU och Sverige. Stefan Ohlsson, nordisk direktör för analysföretaget IQVIA, konstaterade att kostnaderna för läkemedel är relativt låg, 8-10 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna, och har legat stabilt i de nordiska länderna de senaste 20 åren.
– Det är intressant att se att trots alla innovationer på läkemedelsområdet så har läkemedelskostnaderna inte ökat. Det kan ha att göra med att vi i Norden varit duktiga på att förhandla nettopriser men det kan också bero på att kliniska prövningar och metoder för att introducera nya läkemedel på den nordiska marknaden gått ner drastiskt jämfört med före covid. Det här är oroande trender, om det står sig, sade han.
Nej till kortare dataskyddstid
En lagstiftning som kan få stor betydelse för läkemedelsbolagens vilja att investera i EU är den nya läkemedelslagstiftning där det just nu pågår överläggningar inom ministerrådet.
Regeringen står tydligt bakom att inte korta dataskyddstiden i läkemedelspaketet, enligt EU-minister Jessika Roswall som var huvudtalare.
– Det är viktigt för att Europas läkemedelsindustri ska vara konkurrenskraftig och inte försvagas.
Här borde Sverige betydligt tidigare satt ner foten, tyckte Per Alfredsson, vd för AstraZeneca AB:
– Tittar vi på Danmark och läkemedelslagstiftningen så var de betydligt snabbare framme och sade vad de tyckte. Om vi tittar på Sverige så är läkemedelsindustrin den tredje största exportsektorn och att då vänta sex-sju månader innan man säger vad man tycker är inte där vi ska vara.
Men även läkemedelsindustrin måste bli tydligare med vad man tycker, tillade han.
Bjudit in till arbetsgrupper
EU-ministern har tidigare berättat i Life-time att Sverige under lång tid kommit in alldeles för sent i olika EU-processer.
– Vi lärde oss under ordförandeskapet hur andra länder gör och därför har vi inrättat EU-arbetsgrupper, som inte ersätter de befintliga samråden utan kompletterar. Tanken är att följa lagstiftningen från ax till limpa. Det kommer inte att vara på alla områden, men det som är viktigt för Sverige, bland annat en om läkemedelspaketet där Lif ingår, sade hon nu.
– Vi är jättetacksamma över att man satt ner foten, men man måste vara snabbare. Man säger att vi är en viktig industri. Vi på AstraZeneca satsar 24 miljarder i Sverige. Det är var femte privat forskningskrona, kommenterade Per Alfredsson.
Sekundäranvändning en möjlighet
I våras kom EU-parlamentet och Europeiska rådet överens om hälsodataförordningen EHDS. Från ett patientperspektiv öppnar förordningen dörren mot ett enklare liv, där det blir möjligt att resa i Europa och kunna få vård och hämta ut medicin i ett annat EU-land.
– Jag tror att EHDS kan innebära stora möjligheter, sade Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer i en paneldiskussion.
Den andra delen i EHDS, som handlar om sekundäranvändning, innebär att hälsodata blir tillgänglig för forskning och innovation.
– EHDS kan bli en möjlighet för oss om vi implementerar den, så att Sverige för en gång skull och på riktigt använder sekundäranvändning som både ger patienter och företag tillgänglighet, kommenterade Jenni Nordborg, chef för internationella relationer på Lif.
Även här kan Sverige lära av våra nordiska grannar, flikade Stefan Ohlsson in.
– Jag brukar ofta prata om Norden som region. Om vi kan skapa bättre nordiskt samarbete så kan vi lättare göra vår röst hörd och vi i Sverige kan lära oss av Danmark, och av Finland kring sekundäranvändning av data där de var snabba på bollen och fick det att implementeras.
Viktigt flytta fram positionerna
Konferensens första del handlade till stor del om bilden av att Europa halkar efter i konkurrenskraft. Jenni Nordborg vill inte helt hålla med om den pessimistiska bilden, men slog fast att det finns behov av förändring och att flytta fram positionerna.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att man på europanivå sätter mål för forskningsinvesteringar, sedan behöver det inte vara kollektiva EU-forsningsinvesteringar.
Så hur ser AstraZeneca på sin europeiska framtid, frågade moderatorn Katrine Kielos Marcal.
– Det är positivt att den här frågan kommer upp på dagordningen, det ska de ha cred för. Sedan måste man förstå att de stora bolagen tittar på var de ska ha sin verksamhet. Det handlar om siffror. Där måste EU upp på banan och se till att man har konkurrenskraftiga ekonomiska förutsättningar, men också signalpolitiken som ibland tappas bort, sade Per Alfredsson.
Han tog de svenska straffavgifterna för brister i läkemedelsleveranser som exempel.
– Vilken signal ger det till bolagen? Vad säger högste chefen globalt? Vill de inte ha oss där?
Sverige har fördelar
Trots det finns det många fördelar med att finnas på den svenska marknaden, konstaterade han.
– För det första går det att köpa grön el i Sverige. Tittar du på den amerikanska verksamheten så får man hitta på det själv. Arbetsmarknaden fungerar, vi har inte naturkatastrofer, det politiska läget är ganska stabilt oavsett höger eller vänster.
När det gäller konkurrenskraftsarbetet, så finns ett fönster nu, där det går att påverka lagstiftningsarbetet inom EU, konstaterade Jenni Nordborg.
– Vi har många lagstiftningsarbeten som påbörjats under de senaste åren och som kommer att fortsätta under den kommande mandatperioden för det nya Europaparlamentet. Där läggs grunden, och där måste politiken ha förutsättningar att vara taktiska i förhandlingarna och komma in tidigt. Det kan den här sektorn; patientorganisationer och näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård, hjälpa till med, konstaterade hon.
Webb-TV: Se filmen från det två timmar långa seminariet.
EUs konkurrenskraft och framtid inom life science – del 1