– Vi vill nå målet så snart som möjligt, men det tar lite tid om vi ska göra det ordentligt, säger Morgan Eklund, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet.
Det var strax före jul som ett förslag på en nationell läkemedelslista presenterades. Det har länge varit ett starkt önskemål, inte minst hos professionen och patienterna, att skapa en källa för uppgifter om den samlade läkemedelsbehandlingen. I dagsläget är det svårt att optimera läkemedelsbehandling på grund av att det näst intill är omöjligt att få en samlad bild av exempelvis läkemedelsordination, doser och utsättning av läkemedel.
Det aktuella förslaget som 130 remissinstanser har tagit ställning till, handlar om att skapa en källa som ska vara åtkomlig för patienterna själva och för behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Den ska även innehålla information som är fullständig och korrekt för varje informationsmängd som ingår i den, och den ska vara utformad så att den har kapacitet att innehålla uppgifter om samtliga ordinerade läkemedel samt andra relevanta informationsmängder med koppling till patientens läkemedelsbehandling.
– I ett första steg är det endast receptförskrivna läkemedel som ingår, men den nationella läkemedelslistan ska från början vara konstruerad så att uppgifter om rekvisitionsläkemedel, och eventuellt användning av receptfria läkemedel samt varnings- och uppmärksamhetsinformation i framtiden ska kunna läggas till, säger Morgan Eklund.
Fler funktioner
I förslaget om en nationell läkemedelslista vill man även möjliggöra överföringen av fler variabler än de som kan skickas genom dagens nationella e-receptformat, exempelvis ordinationsorsak. Man vill även bygga in en funktion som kan möjliggöra makulering av recept från andra förskrivare, oavsett system och vårdgivare. Och man vill även anpassa den tekniska infrastrukturen så att det blir lättare att införa generisk förskrivning.
– Vi vill också underlätta implementeringen av en integrerad lösning för ordination och förskrivning av läkemedel till patienter med dosdispenserade läkemedel. Det handlar även om att minska eller helt förhindra förekomsten av recept som inte speglar den senaste ordinationen, säger Morgan Eklund.
Förslaget vill dra nytta av fördelarna med strukturerad och standardiserad dokumentation och är tänkt att stödja de nya kraven på dokumentation i Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel. Förslaget ska även bygga på arbetet med nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk samt kommande implementering av så kallade IDMP-standarder.
– Jämfört med de register som finns i dag ska även nya uppgifter kunna få ingå i den nationella läkemedelslistan. Det handlar exempelvis om ordinationsorsak, aktiva substanser, senaste datum för uppföljning och utsättning samt uppgift om fullmakt.
Datainspektionen säger nej
Det föreslås även att uppgifterna i den nationella läkemedelslistan ska sparas i fem år och att eHälsomyndigheten blir personuppgiftsansvarig.
– Samtycke är huvudregeln. Det ska vara möjligt att spärra uppgifter, men det ska dock framgå om det finns narkotiska läkemedel bland de spärrade uppgifterna så att missbruk kan förebyggas.
Socialdepartementet arbetar nu intensivt med att gå igenom och ta ställning till remissynpunkter. Senare i år väntas en lagrådsremiss och proposition läggas fram. I slutet av april meddelade dock Datainspektionen att den säger nej till förslaget om en nationell läkemedelslista i dess nuvarande utformning, eftersom myndigheten anser att förslaget inte utgår från kommande dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige och övriga Europa i maj nästa år.
– Det är en utmaning, inte bara för Sverige utan för många andra EU-länder. Dataskyddsförordningen har i möjligaste mån beaktats, men departementets bedömning har varit att den grundläggande analys som Datainspektionen efterlyser först kan göras i höst när den så kallade Socialdataskyddsutredningen är klar. Förslaget kommer då att genomlysas och vid behov anpassas så att det går ihop med EU:s dataskyddsförordning, säger Morgan Eklund.
Flera olika förstudier
eHälsomyndigheten har fått i uppdrag av Socialdepartementet att göra en förstudie som rör det tekniska systemet som ska realisera det som beskrivs i departementspromemorian. I juli ska myndigheten redovisa vilka insatser som krävs för den tekniska plattformen, årliga kostnader för drift och förvaltning samt när olika insatser kan ske.
Parallellt med detta arbetar Inera (som utvecklar tjänster och koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete) i samarbete med SKL med en förstudierapport som ska levereras efter sommaren. Rapporten ska presentera ett förslag på handlingsplan som tar hänsyn till den föreslagna nationella läkemedelslistan och som utgår från befintlig lagstiftning.
– En samlad läkemedelslista är starkt efterfrågad. Och vi har aldrig haft en tydligare bild av behoven, inte minst genom Läkarförbundets behovsanalys och Socialdepartementets behovsbeskrivning samt SKL:s behovsinventering, säger Christina Kling Hassler, överläkare och verksamhetsstrateg på Inera.
Det finns en stark optimism att arbetet ska lyckas, menar hon.
– Vi anser inte att lagstiftningen är ett hinder. Det finns en bred samverkan kring informatiken och även ett etablerat samarbete kring arkitektur och teknik.
Mycket går att genomföra inom ramen för patientdatalagen, anser Christina Kling Hassler. Men vissa föreslagna funktioner förutsätter dock en lagändring, exempelvis att ordinatörer får tillgång till recept- och expedieringsändringar från farmaceuter för alla patienter, idag omfattas endast DOS-patienter. Och att ordinationer från journaler kan visas tillsammans med expedieringsstatus från apoteken.