Regeringen avsätter medel de kommande tre åren för att ta fram en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.
I juni gav regeringen ett uppdrag till E-hälsomyndigheten att börja ta fram en färdplan för att genomföra en nationell, digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.
Det följs nu upp med budgetbeskedet att avsätta 77 miljoner kronor för arbetet under 2024. Enligt Dagens Medicin handlar det om totalt 341 miljoner kronor som reserveras för en treårsperiod fram till 2026.
Gemensamma standarder och ett arbete med inriktning mot mer enhetliga IT-system ska förenkla arbetet inom vården.
Socialminister Jakob Forssmed kommenterar i ett pressmeddelande:
– Att de digitala systemen i vården runt om i landet idag inte alltid fungerar integrerat med varandra äventyrar patientsäkerheten och lägger stora administrativa bördor på personalen.
– Så kan vi inte ha det. Därför gör regeringen nu en betydande satsning över flera år på arbetet med att genomföra en nationell digital infrastruktur som ska omfatta samtliga aktörer i hälso- och sjukvården, säger Jakob Forssmed.
Jakob Forssmed har tidigare lyft ett par exempel på problematiken i ett debattinlägg i Göteborgs Posten.
Det kan handla om blodbrist vid större olyckor där sjukhusen tvingas ringa runt till varandra när informationen inte finns digitalt, eller pandemins tryck på intensivvårdsplatser med svårigheter att snabbt få information om sjukhus med lediga platser.
Stärker forskning och innovation
Regeringsstrategin stakades ut redan i Tidöavtalet med formuleringar om att hälsodata ska göras tillgänglig hela vårdkedjan för all vård, oavsett huvudman. Den infrastruktur som byggs upp ska även vara en resurs för hälsodata som stärker forskning och innovation.
Lif, de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på inriktningen men ställer sig tveksam till att resurserna koncentreras till E-hälsomyndigheten.
– Tillsammans med andra branschorganisationer från näringslivet har Lif arbetat för att vi som privata aktörer kan bidra till bra lösningar. Det kan inte bara vara en myndighet och enstaka regioner som involveras när tekniska lösningar ska byggas och användas av en mängd företag och organisationer, säger Lifs digitaliseringsexpert Gunilla Englund.
Hon tillägger att mycket av arbetet handlar om standardisering och styrning med ett behov av att regeringskansliet tar ett starkt grepp om arbetet.
– Vi har föreslagit att man kan titta av olika typer av tidigare, nationella satsningar som modell. Sverigeförhandlingen, med väg- och järnvägssatsningar samt bostäder, är en sådan, men även hur staten jobbat med Life Science-kontoret eller nationell psykiatrisamordning.
– En förhandlingsfunktion inom regeringskansliet skulle ha ett stort värde för att klara nationell digitalisering av vården på ett bra sätt. En funktion som både kan samla näringslivet, myndigheter och andra aktörer., säger Gunilla Englund.
Förhandlingsfunktion behövs
Hon betonar att det inte ska ses som kritik mot E-hälsomyndigheten
– Den har fått en rad uppdrag på det här området som de koordinerar på ett bra sätt. Men det är en myndighet med sektorsansvar och kan inte styra över alla aktörer som behövs för att bygga en nationell infrastruktur. Därför behöver det finnas en nivå som utgår från regeringskansliet – en förhandlingsfunktion.
För Lif är arbetet med en nationell infrastruktur viktigt som ett led i att stärka hälso- och sjukvården i Sverige men också för att utveckla nya typer av läkemedel.
– Inom precisionsmedicin har digitaliseringen betydelse och även som en del av infrastrukturen för evidensgenerering – att få tillbaka fakta om användning av produkter för prissättning men även forskning och innovation, säger Gunilla Englund.