Nya läkemedel forskas fram vid AstraZenecas globala forskningsanläggning i Göteborg. Statistikrapporten från Vinnova visar att tillväxten inom life science-sektorn i Sverige tagit fart från 2017 och framåt.
Statistikrapporten visar att tillväxten inom life science tagit fart från 2017 och framåt. Företagens omsättning, export, och bidrag till Sveriges BNP har ökat kraftigt. År 2022 låg omsättningen i sektorn på 474 miljarder kronor och exporten på 186 miljarder.
– Life science är ett viktigt styrkeområde för Sverige där företagen som den här statistiken beskriver spelar en avgörande roll. Jag hoppas att statistiken kan ligga till grund för viktiga diskussioner om hur vi kan fortsätta stärka och utveckla svensk life science, så att Sverige kan spela en viktig roll som innovativ kraft internationellt exempelvis i införandet av precisionsmedicin, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, i en kommentar.
Life science en svensk basnäring
Frida Lundmark, life science-expert på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, menar att statistiken tydligt visar att life science är en av Sveriges viktigaste basnäringar:
– Det är ett styrkebesked att exporten ökar och står för en betydande andel av Sveriges varuexport. Vi inom läkemedelsbranschen ser en fortsatt stark tillväxt även efter mätperioden i den här rapporten. Men för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling är det avgörande att stärka Sveriges konkurrenskraft inom life science. Den kommande uppdateringen av life science-strategin behöver tydligt adressera konkurrenskraftsfrågorna, säger Frida Lundmark.
Vinnova har i uppdrag av regeringen att följa och analysera utvecklingen inom life science-sektorn vad gäller forskning och utveckling, tillverkning, försäljning och distribution. Den avgränsning myndigheten gör innebär att man inkluderar företag inom läkemedel, medicinteknik, bioteknik, diagnostik och laboratorieteknik. Däremot exkluderar analysen företag inom vårdsektorn.
Tio procent är forskarutbildade
År 2022 fanns med Vinnovas definition 3 838 företag inom sektorn, de allra flesta småföretag. Endast 31 företag hade fler än 250 anställda. Totalt var 52 405 personer anställda i företagen, och könsfördelningen var nästan helt jämn. Utbildningsnivån inom sektorn är mycket hög. Över två tredjedelar av de anställda är högskoleutbildade och tio procent är forskarutbildade, vilket kan jämföras med att en procent i befolkningen i stort har en forskarutbildning.
Frida Lundmark anser att det är mycket positivt att Vinnova nu regelbundet följer life science-sektorn. Det ger möjlighet till långsiktig och kontinuerlig analys av utvecklingen för branschen i Sverige:
– Det är nödvändigt med den kunskapen för att säkerställa att de investeringar som görs får förväntade effekter, såväl statens, regionernas och företagens investeringar.
Det är också viktigt för fortsatt tillväxt inom life science att företagen har en stark närvaro på sin hemmamarknad Sverige. Implementering och faktisk användning av de innovationer som företagen tar fram är viktigt, och något som behöver stärkas i Sverige, menar Frida Lundmark:
– Nya läkemedel och medicintekniska innovationer behöver snabbare nå fram till patienterna. Det är helt avgörande för att företagen ska kunna växa i Sverige.
Fördjupning kring deeptech-företag
Vinnova har även i uppgift att vart tredje år göra en fördjupande rapport. Det första temat handlar om så kallade deeptech-företag inom life science. Deeptech handlar om företag som utvecklar produkter och lösningar som nyttjar AI och andra avancerade tekniker. Enligt analysen finns i dag ett 60-tal svenska deeptech-företag inom life science. Det är företag som exempelvis integrerar teknologier som AI, syntetisk biologi, nanoteknologi och sensorteknik för att utveckla nya diagnostiska metoder, terapier, medicinteknik samt innovativa system för läkemedelsutveckling och läkemedelsadministrering.
Den utveckling som sker i dag är både snabb och disruptiv, menar Frida Lundmark. Forskande läkemedelsföretag har över tid utvecklats från renodlade läkemedelsföretag till att också arbeta med exempelvis AI, digitalisering och att integrera medicinteknik inom läkemedelsutveckling och läkemedelsanvändning:
– Det är positivt att denna mer komplexa verksamhet avspeglas i rapporten, eftersom det för med sig såväl nya möjligheter som utmaningar för företagen. Regelverken behöver utvecklas och kontinuerligt anpassas till den snabba utveckling som sker. Fördjupningsrapporten ger viktiga insikter för framtiden, och insikter kring de komplexa system som företagen verkar i, säger Frida Lundmark.