Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av de största globala hälsohoten. Situationen har förvärrats av att det under de senaste decennierna bara har utvecklats få nya antibiotika. De ekonomiska drivkrafter som gäller för annan läkemedelsutveckling fungerar inte för nya antibiotika, som bara ska användas i begränsad omfattning så att bakterier inte ska utveckla resistens även mot dem.
– Antibiotikaresistens är ett de av de största långsiktiga hoten mot en modern sjukvård och mot vår hälsa. Det här beslutet handlar om att långsiktigt bidra till att säkerställa vårt skydd, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar till att regeringen gett Folkhälsomyndigheten uppdraget att ta fram förslag som främjar utveckling av nya antibiotika.
Folkhälsomyndigheten ska kartlägga och analysera den nationella och internationella situationen och utifrån det rekommendera åtgärder. Fokus i uppdraget är incitamentsmodeller som underlättar för läkemedelsföretagen att investera i utveckling av nya antibiotika. Regeringen nämner att Sverige till exempel kunde genomföra ett pilotprojekt på nationell nivå som sedan kan ge idéer som kan användas i en global skala. Slutrapporten ska lämnas senast den 31 december 2018.
Fler angreppssätt
Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten, konstaterar att det flera utmaningar när det gäller att få fram nya antibiotika. Det behövs till exempel fler angreppssätt mot sjukdomsalstrande bakterier för att komplettera de nuvarande.
– Det viktigaste är att öka incitamenten för forskning så att vi får fler nya antibiotika. I det arbetet är vi flera som jobbar tillsammans. Det första vi ska göra är att få en överblick över vad som redan har gjorts och vad som pågår, säger hon.
Man ska ha klart för sig att resistensutveckling bland bakterier bidrar till den unika situationen för antibiotika – det är ovanligt att innovationer ska leda till produkter som endast ska användas i undantagsfall. Därför gäller det att bredda perspektivet och även undersöka om det finns andra områden som på något sätt kan ge idéer om hur man kan skapa nya incitament. Det finns till exempel läkemedel för mycket små patientgrupper med villkor som kan likna antibiotikautveckling.
Pilotprojekt
Regeringen nämner att svenska pilotprojekt kan ge idéer till globala strukturer för starkare incitament. Malin Grape säger att det är för tidigt att uttala sig om konkreta förslag i dagsläget. Sannolikt kommer inte heller konkreta förslag i en delrapport som Folkhälsomyndigheten ska presentera senast den 30 juni 2018.
Resistens mot antibiotika är ett globalt hälsohot och är en högt prioriterad uppgift för Världshälsoorganisationen WHO. Sverige är drivande i det internationella samarbetet.
– Bland annat håller WHO på att ta fram ett ramverk för utveckling av nya behandlingar och för en bättre användning av antibiotika men också tillgång till antibiotika i ekonomiskt svaga länder, där vi nu kanske kan bidra mer aktivt. En internationell konsultation om WHO:s förslag anordnas i november och jag hoppas att den ger oss värdefulla underlag till vårt arbete, säger Malin Grape.
Bra förslag, anser LIF
Anders Blanck är vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, som i flera år arbetat med förslag som bland annat innebär att ekonomiska risker och vinster delas mellan de företag som utvecklar nya antibiotika och samhället.
– Det är bra att regeringen nu tar detta steg. Frågan om hur vi ska få fram nya antibiotika är helt avgörande för vår framtida sjukvård och välfärd. LIF har drivit frågan om att Sverige ska ta täten i det internationella arbetet för att stimulera framtagandet av nya livsviktiga antibiotika.
– I Almedalen 2016 presenterade vi ett förslag till en ekonomisk modell som vi tror skulle kunna kombinera både starkare incitament för läkemedelsföretagen att ta fram nya antibiotika, och ansvarsfull användning. Jag hoppas nu att det nya uppdraget leder till att vi går från ord till handling och att vi inom en snar framtid kan ha de första konkreta pilotprojekten igång, säger han.