Precisionsmedicin handlar till stor del om nya möjligheter till avancerad diagnostik.
I regeringsuppdraget beskrivs precisionsmedicin som ett samlingsbegrepp för ”nya diagnostiska metoder för individanpassad utredning, prevention och behandling”, och ”nya avancerade terapier som skräddarsys för patienten”. Det finns dock ingen total enighet inom vården eller i läkemedelsbranschen om hur precisionsmedicin ska definieras.
– Definitionen blir central och det är en av de första sakerna vår projektgrupp får ta tag i. Vi kommer att scanna av vilka definitioner som finns i dag och utifrån det landa i den definition som ska användas i analysen, säger Cecilia Stenbjörn, analyschef vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Dag Larsson, sakkunnig på LIF, ser ofta en viss begreppsförvirring. Han påpekar att precisionsmedicin och avancerade terapier som cell- och genterapier i många avseenden är skilda saker som kräver olika förhållningssätt och lösningar.
– I vissa avseenden kan koncepten överlappa, men det kan också vara helt olika saker. Precisionsmedicin är i grunden en förening av diagnostik, informatik och behandling med syftet att ge rätt läkemedel till rätt patient. Om behandlingen inte fungerar bör det finnas en återkoppling så att man kan ställa en ny fråga till diagnostiken och få förslag på ett annat behandlingsalternativ utifrån tillgänglig kunskap, säger Dag Larsson.
Både precisionsmedicin och avancerade terapier i uppdraget
Precisionsmedicin handlar alltså till stor del om nya möjligheter till avancerad diagnostik. Cell- och genterapier däremot riktas ofta mot sjukdomar orsakade av välkända genetiska förändringar. Här är det behandlingen som är ny, inte diagnostiken. Det nya regeringsuppdraget omfattar dock bådadera. Tre frågor nämns särskilt:
– vad genetisk kartläggning betytt och kommer att betyda för vården av cancerpatienter,
– vad cell- och genterapier haft för konsekvenser för vården hittills och vad som krävs för att de ska kunna införas,
– vad så kallade flytande biopsier (blodprover) för tidig cancerdiagnos kommer att innebära för vården, i synnerhet om privata aktörer börjar sälja den typen av tester.
Cecilia Stenbjörn konstaterar att det finns många aktörer med olika och ibland motstridiga intressen på de aktuella områdena. Det är en utmaning, men inte en som är unik för det här uppdraget.
– Vi är vana att hantera det, och som oberoende myndighet belysa ett område efter att ha lyssnat på olika synpunkter. I det här fallet räknar vi med att ha nytta av tidigare erfarenheter från andra utvärderingar vi gjort. Bland annat den om ordnat införande av nya läkemedel, och vår rapport om användning och uppföljning av nya cancerbehandlingar. Patientdata blir också en central fråga. Även det har vi arbetat med i flera tidigare analyser, säger Cecilia Stenbjörn.
Nya metoder kräver omställning av vården
Myndigheten ska samarbeta med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Enligt uppdragsbeskrivningen ska man också ta in synpunkter från bland andra samarbetsorganisationen Genomic Medicine Sweden, Statens medicinsk-etiska råd, SKR och LIF. Dag Larsson på LIF uppskattar den tydliga uppmaningen till samtal.
– Det är mycket bra att regeringen ser att det finns behov av att lyssna på alla intressenter, även företagen. Vårdanalys gör också ett bra arbete med att låta alla komma till tals, inte minst genom att de i sitt uppdrag tillför det viktiga patientperspektivet, säger Dag Larsson.
Han menar att det är en vanlig uppfattning att precisionsmedicin kommer att bli väldigt dyrt för att fler patienter behandlas, men att det skulle kunna bli tvärtom; lägre kostnader när vården ger rätt behandling till rätt patient.
– Samtidigt måste man naturligtvis acceptera att det kan krävas en omställning i vården som i sig kostar pengar. I dag har vi en läkarutbildning och en vård som är organiserad utifrån specifika organ. Med precisionsmedicinen kommer produkter som passar på tvären i den organbaserade vården, som läkemedel riktade mot cancerformer som kan finnas i flera organ men som alla beror på samma genetiska defekt. Det ställer krav på en ny organisation och nya remissvägar. Där kan uppdraget till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys vara en hjälp, säger Dag Larsson på LIF.
Budgeten för analysen är 2,3 miljoner kronor och resultatet ska redovisas i slutet av maj 2021.