”Vi kan skapa världsunikt kluster”

När Ole Petter Ottersen i ord målar upp sin framtidsvision om universitetet och om hela området kring Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset – både i Solna och i Flemingsberg – är det lätt att se ett myller av människor framför sig. Människor som arbetar tillsammans eller som bara möts i vimlet, medicinstudenter och forskare, kliniska läkare och sjuksköterskor, patienter, biomedicinska analytiker, anställda vid läkemedels- och forskningsföretag och myndigheter som Folkhälsomyndigheten och EU:s smittskyddsmyndighet, för att nämna några kategorier.

– Även om man jämför internationellt är det unikt att ha ett universitet med excellent grundforskning några meter från ett ledande universitetssjukhus. Området runt Kendall Square i Boston brukar benämnas världens ledande Life Science-hub. Men inte ens där finns de här förutsättningarna. Vi har exakt den närhet mellan forskning, näringsliv, utbildning och vård som behövs för utveckling inom Life Science. Även om vi blir alltmer digitaliserade är den fysiska närheten viktig där man kan träffas dagligen. Det ger en enorm potential, säger Ole Petter Ottersen.

I dag finns omkring 80 företag inom Life Science på Karolinska Institutets område i Solna och fler är på väg. Eftersom KI fört samman tidigare utspridda forskningsenheter till den nybyggda stora forskningsbyggnaden Biomedicum har också lokaler frigjorts för företag. Och på andra sidan Solnavägen är potentialen än större för Region Stockholm sedan Nya Karolinska Universitetssjukhuset togs i bruk, vilket frigjort de gamla sjukhusbyggnaderna. Samma typ av potential finns på södra campus i Flemingsberg. 

– Det är en mycket positiv indirekt effekt av att bygga nytt att få mer utrymme för näringslivet. Det ger mig hopp om att vi verkligen kan utvecklas till ett världsledande Life Science-kluster. SciLifeLab och våra samarbetspartners i Stockholm trio (Stockholms universitet och KTH) finns också på campus och kommer att bidra till den här utvecklingen.

Pandemin har stor påverkan

Men just nu präglas förstås inte området av ett myller av människor som möts. Coronapandemin har haft stor påverkan på Karolinska Institutets verksamhet. De medicinska utbildningarna sker till stor del på distans, och mycket av forskningen har ställts om för att fokusera på covid-19. Ole Petter Ottersen hänvisar till statistik från Etikprövningsmyndigheten som visar att KI tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset och de andra sjukhusen i regionen står för en betydande andel av covid-19-forskningen i Sverige.

– Under kriser kommer man närmare varandra, och vi har under pandemin stärkt vårt samarbete med Karolinska universitetssjukhuset och andra sjukhus i Stockholm på ett otroligt bra sätt. Det gäller även utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning utgör en speciell utmaning när vården är under press, men vi lyckades i fjol trots stora utmaningar få platser inom vården till alla läkarstudenter, säger Ole Petter Ottersen.

– Vi har också tagit oss an uppdrag som ett universitet normalt inte har. Vi ställde snabbt om forskningslabb till enheter för analys av PCR-tester. Fram till nyår analyserade KI över 600 000 tester och vi genomför nu helgenomsekvensering av virusvarianter. När vi har kompetens och infrastruktur är det helt rätt att vi hjälper till i en krissituation. Samtidigt ser vi att kliniska studier som inte gäller covid-19 haft en svår period, inte minst prövningar som involverar äldre personer. Det har inte haft lätt att komma till vården på grund av pandemin.

Aktiva i samhällsdebatten  

Karolinska Institutet har under pandemin varit synligt för allmänheten i kanske högre utsträckning än någonsin. Det har knappast gått en dag det gångna året utan att forskare och experter från Karolinska Institutet medverkat i medier för att förklara olika aspekter på viruset, kring smittspridningen eller utvecklingen av vacciner. Man brukar tala om ”den tredje uppgiften” för ett universitet – att samverka med det omgivande samhället och allmänheten. Den uppgiften har KI uppfyllt med råge, är rektorns bedömning:

– Jag tycker att våra forskare tagit ett stort ansvar och har ofta medverkat i medier för att förklara de utmaningar vi har under pandemin. Och det gäller inte bara oss på KI, jag menar att svenska lärosäten gjort en enorm insats under pandemin.

Men samtidigt anser han att den djupa kompetens som finns inom KI inte använts optimalt. Det är ganska inlindat för att undvika att bidra till ännu mer debatt. Men när Ole Petter Ottersen funderar över den roll som Karolinska Institutet haft under det år som gått sedan WHO deklarerade att covid-19 var en pandemi utgör slutsatsen likväl försiktig kritik mot den svenska hanteringen: KI:s kompetens hade kunnat utnyttjas mer.

– Nästa pandemi eller hälsokris borde vi kunna klara av bättre. Den kompetens som finns hos oss och på andra svenska lärosäten hade kunnat användas på ett bättre sätt.

På förhand skulle man kunna tänka sig att det vore en ganska enkel ekvation. Det inträffar en global hälsokris orsakad av ett okänt virus. Beläget någon kilometer från regeringen och den övriga centrala svenska statsledningen finns Karolinska Institutet, rankat som ett av världens främsta medicinska universitet, med toppforskare och högsta möjliga kompetens inom för pandemin alla relevanta områden. Dessutom ett universitet som utgör en statlig myndighet. Perfekt att använda i ett läge då det finns många frågor och nästan inga svar. Det blev inte riktigt så.

– Jag tycker att det varit en för svag dialog mellan lärosäten, expertmyndigheter och den politiska nivån. Många forskare hos oss tycker att de hade kunnat bidra mer till en konstruktiv diskussion om hur man kan hantera krisen. Expertmyndigheter har självklart också hög kompetens. Men det som varit så speciellt med covid-19 är ju den stora osäkerheten kring det nya viruset. Och med den osäkerheten följer ett behov av att använda all tillgänglig kompetens från olika forskningsområden och inte minst från våra internationella nätverk. Det behöver vi göra bättre nästa gång, säger Ole Petter Ottersen.

Han tycker att det är viktigt att skilja på en konstruktiv debatt från det hårda tonläge som bitvis rått under pandemin med personliga påhopp och efterföljande hot och hat via sociala medier.

– Det är ju helt normalt med stora åsiktsskillnader mellan forskare när man står inför ett helt nytt virus. Det medföljer ju ingen handbok i hur viruset ska hanteras. Då är det helt logiskt att det blir stora skillnader mellan olika experter. Sådana skillnader måste kunna exponeras i en tolerant och öppen debatt.

Vad betyder topp-rankningen?

Kanske kan någon förklaring kring uteblivet kompetensnyttjande sökas i att vi i Sverige inte fullt ut kan ta till oss KI:s ställning inom den internationella forskarvärlden, och betydelsen av detta. Det finns ett antal olika globala rankningssystem av lärosäten, men oavsett vilket som används har KI i decennier placerat sig bland världens tio främsta medicinska universitet, och bland de allra främsta i Europa. Men vilka är förklaringarna, och vilken betydelse har det?

– Vi är ett extremt internationellt universitet med ett stort nätverk. KI har ett starkt varumärke och starka forskningstraditioner, och med det följer möjligheter att rekrytera talanger även från andra länder. Tradition i kombination med hög kvalitet attraherar nya forskargenerationer. Det är viktigt att vi nu även har investerat tungt i ny modern forskningsinfrastruktur. Det betyder mycket för kvaliteten i forskningen. Och Nobelprisen bidrar förstås också till vår internationella profilering, säger Ole Petter Ottersen.

För att fortsätta på rankningsspåret kan nämnas att nyligen utsågs den främsta samarbetspartnern och grannen Karolinska Universitetssjukhuset till världens sjunde och Europas andra bästa sjukhus, i en undersökning av 2 000 sjukhus i 25 länder. När Nya Karolinska ännu var på ritbordet fanns visioner om en framtida sömlös samverkan med KI, där sjukvård, forskning och utbildning var helt integrerad. Nu börjar dessa visioner alltmer bli verklighet, och ett konkret exempel är bildandet av Precisionsmedicinskt Centrum Karolinska (PMCK).

– I dag satsar alla länder inom precisionsmedicin, och det är ju också högt prioriterat i den svenska Life Science-strategin. Men jag menar att vi i Stockholmregionen har en särskilt stor potential. Det första målet är att undanröja alla hinder för utveckling av precisionsmedicin inom sjukvården. Vi måste stärka sambanden mellan grundforskning, klinisk forskning och klinisk praxis, och även ha en nära koppling till SciLifeLab och de teknologier de har tillgång till. Det som är svårt med precisionsmedicin och som man brottas med i alla länder, är att integrera forskningen i sjukvården. Det handlar om närhet och om att ta bort gränser. I det här projektet har vi med representanter för alla relevanta medicinska områden.

I dag ser vi en mycket snabb utveckling inom avancerade terapier som cell- och genterapi, och avancerad diagnostik via helgenomsekvensering och AI-teknologi ökar snabbt. På sikt förändrar det också i grunden hur vi ser på sjukdom. Hur påverkar det KI och medicinsk forskning och utbildning?

–  Precisionsmedicin är en modernisering av medicinen, och det påverkar även organiseringen av hälso- och sjukvården. Vi har ju fram tills i dag organiserat oss kring organ i kroppen. Nu måste vi i högre grad organisera oss kring genvariationer som går helt på tvärs mot en organcentrerad organisation. Det är ett nytt sätt att tänka och att organisera vården om vi ser några år framåt. Ett exempel är att man i dag inom cancer tillsätter diagnostiska expertgrupper som primärt tittar på genvariationer oberoende av vilket organ det gäller, säger Ole Petter Ottersen.

– Det betyder också att vi får ett större behov av att genomföra kliniska prövningar. Vi måste helt klart skala upp möjligheterna till kliniska prövningar i Sverige, för behoven av detta kommer att öka.

Du skrev nyligen en debattartikel kring brister i tillgång till hälsodata för forskning. Vilken är din analys kring varför många problem kring hälsodata fortfarande är olösta, trots att dessa problem diskuterats under många år?

– Jag förstår inte varför det ska vara så svårt. Alla ser ju de här utmaningarna och potentialen i att få bättre tillgång till och samordning av hälsodata. Vi på KI har haft stora framgångar i vår forskning under pandemin, och vi har använt en rad olika datakällor. Men dessa framgångar har skett trots icke kommunicerande IT-system för patientdata, trots brist på samordning, trots att vi har ett regelverk som inte är optimalt för klinisk forskning, och trots att vi har olika sjukvårdshuvudmän med olika registerlösningar. Jag menar att regeringen nu måste ta ansvar. Vi föreslår att man tillsätter en hälsodatadelegation eller något liknande, som får i uppdrag att se över samordning och lagstiftning. Potentialen i Sverige är ju större än någon annanstans.

– I Region Stockholm har vi en ny intressant struktur med Centrum för hälsodata och den har potential att bli en resurs för forskning inte bara för Stockholm utan för hela Sverige. Så visst finns det en positiv utveckling, men vi har tyvärr fortfarande mycket långt kvar.

En central del av den nationella Life Science-strategin är ökad samverkan mellan akademisk forskning, hälso- och sjukvård och företag. KI har ju sedan länge haft omfattande samverkan med företag inom läkemedel och medicinteknik. Hur ser du på den fortsatta utvecklingen?

– Vi önskar absolut mer samarbete med industrin, framför allt fördjupat och långsiktigt samarbete. Vi är inte ett universitet som primärt arbetar med uppdragsforskning, utan vår policy är att samarbeta långsiktigt med våra industripartners. Jag ser också att den typen av samarbete kan öka, inte minst via utvecklingen inom precisionsmedicin. Jag menar att det ger en ömsesidig inspiration att samarbeta med industrin. Man får nya perspektiv och ser andra arbetssätt, och det ger förstås även inspiration åt andra hållet.

Om du blickar framåt – hur kommer KI att se ut i framtiden?

– Ett medicinskt universitet kan inte ligga i topp i världen om det inte utgör en del av ett Life Science-kluster. Dynamiken man får med integrering mellan forskning, utbildning, sjukvård och näringsliv är helt fantastisk. Och med ett campus med studenter som ser olika karriärer framför sig, inte endast inom hälso- och sjukvården. Den dynamiken som Life Science ger menar jag utgör en stor potential för utvecklingen av KI. Vi har redan förutsättningar som är helt unika i en europeisk kontext, och det gör att jag ser oerhört positivt på KI:s framtida utveckling. Det goda samarbetet med andra lärosäten i regionen är också en framgångsfaktor.

 Ole Petter Ottersen ser också framför sig att lärdomarna av den pågående pandemin kommer att ha stor inverkan på framtida forskning, och på begreppet Life Science:

– Life Science är ju inte bara en vetenskap om liv och livsprocesser som vi har i dag. Life Science är också vetenskapen om förutsättningar för fortsatt liv. Det betyder att Life Science måste bygga in begreppet beredskap mycket tydligare. Hur ska vi efter den här pandemin bygga beredskap inför nästa? Vi måste exempelvis titta på vilka zoonotiska virus som har potential att orsaka nya pandemier. Vi måste identifiera dem, och kanske utveckla vacciner mot dem. Vi kanske måste ha produktionskapacitet av läkemedel och vacciner på alla kontinenter så vi kommer igång ännu snabbare nästa gång, säger Ole Petter Ottersen, och fortsätter:

– Jag ser stora möjligheter att begreppet livsvetenskap kan omdefinieras, så att Life Science faktiskt omfattar allt vi behöver för att vara bättre förberedda inför nästa pandemi.