Frågar man svenska folket ger de ett tydligt svar: Nästan 9 av 10 anser att forskning och utveckling av nya läkemedel i Sverige har betydelse för vårdens kvalitet. Svaret är egentligen inte konstigt. Att vi har ett bra samarbete mellan människor som jobbar med utbildning, forskning och sjukvård spelar naturligtvis roll för vår förmåga att utveckla välfärden. Vi vet också att läkemedelsföretagen direkt eller indirekt står för en avgörande del av Sveriges samlade satsningar på forskning. Inte heller betydelsen för jobb och ekonomi ska underskattas. Under en lång rad år hjälpte en stark och växande svensk läkemedelsindustri inte bara miljontals människor i hela världen till ett bättre liv – den skapade 10 000-tals jobb och exportintäkter för miljarder här i Sverige. De senaste åren har vi tyvärr sett hur Sverige tappat pusselbit efter pusselbit i det som byggde framgången. Det senaste exemplet är beskedet att AstraZeneca lägger ned sin forskning i Södertälje. I ett slag innebar det att över 1 000 jobb med att forska och utveckla läkemedel försvinner från Sverige. Beskedet är ett hårt slag mot alla som drabbas och förlorar jobbet, men visar också på en utveckling som pågått under lång tid. Mellan åren 2005 och 2010 minskade antalet anställda i Sveriges forskande läkemedelsföretag med en tredjedel eller över 7 000 personer. Under samma tid minskade antalet anställda inom klinisk forskning med över 40 procent. Totalt motsvarar det nedläggningen av två Saab. Påverkar det här välfärden i Sverige? Tyvärr är det så. När jobben blir färre i en viktig kunskapsbransch drabbas tillväxten och det går ut över välfärden. Får vi svårare att locka till oss eller behålla de bästa forskarna riskerar vi också se hur framtida idéer som kunnat växa till nya jobb och företag går Sverige förbi. Om resurserna till forskning och utveckling av nya läkemedel eller behandlingsmetoder minskar innebär det också att sjukvården får svårare att utvecklas. Vi som bor i Sverige riskerar att inte längre få samma tillgång till de bästa och senaste rönen inom vård och omsorg. Detta i en framtid där vi har att möta en demografisk utveckling med allt fler äldre och allt högre krav på välfärden. Det är bra att vi har en debatt om jobb och sysselsättning i Sverige. Samtidigt finns en risk att vi i politikens kamp om att plocka snabba poäng riskerar missa viktiga och långsiktiga framtidsfrågor för det svenska samhället. Att miljarder satsas på olika momssänkningar eller sysselsättningsstöd skapar säkert effekter på kort sikt. Frågan är bara om billigare Toast Skagen och plusjobb bygger framtidens välfärd? Eller om det finns också andra utmaningar för Sverige och vår välfärd att möta i en global värld?