Med ordnat införande har vi fått en nationell process som underlättar nya innovativa läkemedels väg in i svensk sjukvård. Därmed har vi etablerat en väg för de olika stegen från framtidsspaningar om framtida läkemedel till rekommendationer från NT-rådet till landstingen om hur de nya läkemedlen ska användas.
Bra så. Men vi vet av erfarenhet att en bra process fram tills dess att ett recept skrivs inte är detsamma som bästa tänkbara läkemedelsanvändning. Värdet av en läkemedelsbehandling är en kombination av läkemedlet i sig och användningen av det.
För att säkra största möjliga värde måste även patientens användning av läkemedlet säkerställas och följas upp systematiskt.
Ordnat införande är en nationell process för att se till att nya läkemedel blir jämlikt tillgängliga i hela landet. Processen svarar bland annat på frågan om samhället ska ta investeringen i det nya läkemedlet. Men det nationella perspektivet ersätts av det individuella när läkaren möter sin patient och ordinerar användning av det nya läkemedlet.
Men vad händer sedan? Använder patienten läkemedlet? Administreras det vid rätt tidpunkt? Hur vet vi det? Fokus på och information om individers användning har historiskt varit den svaga länken i läkemedelskedjan. Och ändå är det just här det avgörs om värdet av läkemedlet ska realiseras eller ej. Blir patienten bättre? Kan hen återgå till ett normalt liv? Hur är det med biverkningar? Minskar behovet av sjukvård?
För närvarande pågår en omfattande digital utveckling. IT och smarta telefoner används för att registrera aktiviteter och fysiologiska data hos personer/patienter i en helt annan omfattning än tidigare. Denna teknikutveckling är en absolut nödvändig förutsättning för ordnad användning, men det behövs mer än så. Sjukvården måste vara beredd på att ta emot och bearbeta data från patienterna. Utan en gedigen medicinsk utvärdering – ingen ordnad användning och uppföljning.
Den medicinska uppföljningen på patientnivå får inte stanna på individnivå utan måste sammanställas till en ordnad uppföljning av patientgrupper på regional och nationell nivå. Allt för att ge återkoppling och möjliggöra jämförelser med de ursprungliga rekommendationerna i NT-rådet. Sådana utvärderingar ger ny kunskap som kan leda till oförändrade eller modifierade rekommendationer men även ny forskning och läkemedelsutveckling.
Kort sagt vill jag se ett helt nytt fokus på en ordnad användning på patientnivå så att vi får en ordnad uppföljning och återkoppling efter ett ordnat införande. Först när denna cirkel är sluten har vi optimala förutsättningar för en process som fortsätter att förse sjukvården med ny kunskap om nya innovativa läkemedel.
Dessutom kommer en sådan ordning att ge rätt signaler för att stimulera till nya innovationer. Att Life Science-industrin känner sig trygg med att deras innovationer tas emot, används på ett korrekt sätt och utvärderas i sjukvården ger rätt incitament för utveckling av framtida banbrytande läkemedelsbehandlingar.