Antalet fall av kikhosta tredubblades under 2014. Särskilt barn upp till tre månader, det vill säga innan de vaccinerats mot kikhosta, är en utsatt grupp. Totalt sett är vaccinationsgraden mot kikhosta och andra sjukdomar mycket hög. Det framgår av Folkhälsomyndighetens och Läkemedelsverkets andra nationella uppföljning av barnvaccinationsprogrammet sedan det nationella vaccinationsregistret inrättades den 1 januari 2013.
Under 2014 var vaccinationstäckningen fortsatt hög i Sverige. Mer än 98 procent av landets tvååringar fick tre doser mot difteri, kikhosta, stelkramp, polio och Haemophilus influenzae typ b (Hib). Mer än 97 procent av dem vaccinerades mot pneumokocker och MPR (mässling, påssjuka och röda hund). Mer än 95 procent av barnen i årskurs 6 hade fått minst två doser MPR-vaccin.
En kraftig ökning av antalet fall av kikhosta noterades under 2014; totalt registrerades 703 fall. Under perioden 2009-2013 anmäldes mellan 177 och 289 fall per år.
Spädbarn får den första vaccinationen mot kikhosta vid tre månaders ålder. Cirka 100 fall av kikhosta inträffade i denna grupp. Efter tre månaders ålder, det vill säga när den första dosen vaccin har givits, sjunker incidensen av kikhosta kraftigt.
Späda barn drabbas hårdast
Hos spädbarn kan infektionen ge komplikationer som kräver sjukhusvård. Under 2014 behövde 70 spädbarn sjukhusvård jämfört med 19 under 2013. Inga avled i Sverige i komplikationer efter kikhosta under åren 2009-2013, men under 2014 avled två spädbarn knappt en månad gamla – båda var födda i normal tid och tidigare friska.
Den kraftiga ökningen av kikhosta fortsätter under 2015. Enligt
Folkhälsomyndighetens statistik registrerades 404 fall under perioden januari-augusti 2015 jämfört med 236 fall under samma period 2014 – det motsvarar en ökning med drygt 70 procent.
Det finns inga fullständiga förklaringar till den stora ökningen, men Folkhälsomyndigheten arbetar med ett kunskapsunderlag som beräknas bli klart före den siste oktober 2015.
HPV-vaccin minskar könssjukdom
Det första vaccinet mot humant papillomvirus (HPV) godkändes 2006. Sedan dess har knappt 1,2 miljoner doser HPV-vaccin givits. 82 procent av flickorna födda 1999-2002 (årskurs 5 och 6) hade fått minst en dos vaccin i slutet av år 2014. Andelen vaccinerade varierar mellan 78 procent och 91 procent i olika landsting.
I årsrapporten konstateras att det nationella programmet för HPV-vaccination ännu bara har pågått i två år och att det är för tidigt att utvärdera effekten av att flickor vaccineras i åldern 10-12 år. Men en analys av data för lite äldre flickor och unga kvinnor tyder dels på att vaccinet är säkert och att förekomsten av kondylom minskat. Det finns också tidiga data som visar på ett skydd mot allvarliga cellförändringar som senare i livet kan leda till livmoderhalscancer.
I flera länder pågår diskussioner om även pojkar ska vaccineras mot HPV (
se debattartikel). I Sverige har ännu inga beslut tagits om även pojkar ska erbjudas vaccin mot HPV.
Det nationella vaccinationsprogrammet
Programmet består av en allmän del och en del riktad del mot riskgrupper.
Den allmänna delen för barn omfattar skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig/invasiv sjukdom av Hib (Haemophilus influenzae typ B), allvarlig/invasiv sjukdom av pneumokocker, mässling, röda hund, påssjuka samt för flickor även infektion med HPV (humant papillomvirus). De första vaccinationerna ges vid tre månaders ålder och de sista vid 14-16 års ålder.
Inom det riktade vaccinationsprogrammet erbjuds personer i definierade riskgrupper (alla åldersgrupper) vaccination mot tuberkulos, hepatit B, influensa och pneumokocker.
Bilder
Sjuk bebis. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapport. Bild: LIF, skärmdump från pdf av omslag (CC BY-NC-ND 3.0)
