Med krav i en ny lag ska medelvårdtiden från det att en patient är färdigbehandlad till dess att annat boende är ordnat halveras. Det är bedömningen i ett betänkande från utredaren Göran Stiernstedt. Ett inslag i förslagen är att en läkare som skriver in en patient på sjukhus inom ett dygn ska informera berörda parter om när patienten förväntas vara klar för utskrivning.
Enligt utredningen ger inte den nuvarande lagstiftningen om betalningsansvar för färdigbehandlade patienter tillräckliga incitament för kortare vårdtider. Andra synpunkter är att processen vid vårdplanering inte är anpassad till dagens behov och förutsättningar och planeringen blir inte så effektiv den kunde bli för den enskilde.
I stället för att lappa och laga på den befintliga lagen föreslår Göran Stiernstedt att en ny lag införs: ”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”. Den ska gälla personer som efter slutenvården behöver kommunalt finansierade insatser och/eller vård inom landstingsfinansierad öppenvård inklusive primärvård.
Dagens form av vårdplanering föreslås avskaffas. I stället införs en skyldighet för behandlande läkare av en nyinskriven patient i slutenvården att inom 24 timmar underrätta de instanser som berörs genom ett så kallat inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning när patienten förväntas vara klar för utskrivning från akutsjukvården.
Samordnad individuell plan
I stället för den obligatoriska vårdplanen ska en bestämmelse om en samordnad individuell plan, något som redan finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (HSL), tillämpas i planeringen. En brist med dagens vårdplanering, konstaterar utredaren, är att den ibland görs för tidigt i vårdförloppet.
Den nya ordningen med en samordnad individuell plan ska ske när det optimalt för patienten och är därmed inte så tidsbunden som dagens rutiner. När öppenvården får ett inskrivningsmeddelande ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten om hen inte redan har det.
HSL och patientlagen innehåller redan bestämmelser om en fast vårdkontakt. Patientens fasta vårdkontakt får ansvaret att kalla till samordnad individuell planering.
Parterna ska komma överens
Utredningen föreslår att grundinställningen ska vara att de lokala huvudmännen ska komma överens om formerna för samverkan.
För utredningen är det angeläget att den föreslagna lagen inte hindrar lokala anpassningar och arbetssätt. Dessutom är det viktigt är att resurser används optimalt. Lagen ska säkerställa nödvändiga principer – sedan ska huvudmännen komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan.
I en sådan överenskommelse ska det bland annat anges när kommunen övertar betalningsansvaret och vilka belopp som gäller.
Tvingande regler
Men vad händer om huvudmännen ändå inte kommer överens? För att lösa sådana situationer föreslår utredningen ett kortare tidsintervall än dagens minst fem vardagar tills kommunen ska överta betalningsansvaret för den färdigbehandlade patienten.
Istället ska tre kalenderdagar gälla, oavsett om det är var- eller helgdagar, efter det att den behandlande läkaren i slutenvården har meddelat de berörda instanserna att patienten är medicinskt färdigbehandlad.
Samma regler ställs på somatisk och psykiatrisk slutenvård. Flera kommuner har sådana rutiner redan idag, konstaterar utredningen. Regeringen, eller en myndighet, ska varje år slå fast vilka belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret övergått dit. Beloppet ska motsvara ett genomsnitt för hela landet och vara ett och samma oavsett typ av vårdplats.
Krav på landstingen
Tanken är inte att landstingen bara ska kunna lämpa över det ekonomiska ansvaret på kommunerna. Först måste landstingen uppfylla vissa krav. Ett är det inskrivningsmeddelande som ska skickas inom 24 timmar efter det att patienten skrivits in för slutenvård. Meddelandet ska innehålla beräknad utskrivningsdag så att kommunen hinner planera sitt mottagande. Utan inskrivningsmeddelande blir inte kommunen betalningsansvarig.
En fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården ska säkerställa att den delen är med i planeringen av utskrivningen. Den fasta vårdkontakten ska kalla till en samordnad individuell planering inom tre dagar efter besked från slutenvården att en patient är klar för utskrivning.
Sker inte detta blir kommunen inte betalningsskyldig. Enligt utredningen skulle den samlade effekten av förslagen kunna halvera medelvårdtiden efter det att en patient bedömts vara klar för utskrivning från slutenvården.
Vilka är dagens problem?
I genomsnitt vårdas färdigbehandlade patienter i fyra dagar. Det innebär sämre kvalitet för patienten, som ofta är äldre än 65 år, och onödiga kostnader – öppenvård och omsorg är betydligt billigare för samhället än slutenvård. Detta leder till överbeläggningar – vilket kan leda till att ”fel” patienter skrivs ut och att andra får vänta onödigt länge på att få vård. Etiskt dilemma för personalen – en plats upptas när det finns andra som skulle behöva den. Nuvarande lag ger för starka incitament att vårdplanen genomförs för tidigt i vårdprocessen. Vårdplanen ska vara klar före utskrivning. Ju senare vårdplaneringen görs desto bättre möjlighet för patienten att själv delta. Primärvård och annan öppen vård deltar för sällan i vårdplaneringen. Risk för glapp i ansvarskedjan. Det är sannolikt ett skäl bakom oplanerade återinläggningar i slutenvården.
Ädelreformen och betalningsansvar
Betalningsansvarslagen tillkom när den omfattande Ädelreformen trädde i kraft den 1 januari 1992. Då övertog kommunerna det samlade ansvaret för långvarig vård, service och omsorg av äldre och handikappade personer från landstingen. Kommunerna övertog även viss sjukvård i hemmet och i särskilda boenden – här kan det se olika ut från kommun till kommun. Vissa av landets kommuner har ett större ansvar för vård i hemmet, inklusive läkarinsatser. Ädelreformen innehöll även en skatteväxling där landstingsskatten minskade och kommunalskatten ökade. I reformen ingick även att kommunerna fick ett ekonomiskt ansvar för de personer som inte längre behövde akutsjukvård eller geriatrisk vård på sjukhus. Några år senare tillkom liknande regler även för patienter inom psykiatrin. Från det att en patient anses färdigbehandlad och en vårdplan har upprättats går betalningsansvaret över till kommunen tidigast efter fem vardagar. För den psykiatriska slutenvården gäller 30 vardagar efter att kommunen fått en kallelse till vårdplanering.
Bilder
Vem, skall betala? Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Göran Stiernstedt. Foto: Skärmdump från presskonferens 2013.10.13, regeringen.se (omfattas inte av CC. All rights reserved)