För att underlätta forskningen om hur covid-19 kan upptäckas, förebyggas och behandlas får Biobank Sverige nu tio miljoner kronor i finansiering från Vetenskapsrådet. Medlen ska gå till att samordna insamlingen av och tillgången till prover från patienter med möjlig eller bekräftad smitta.

Hur kan proverna främja forskning och nya behandlingar bortom covid-19?

– Biobank Sverige får finansiering från Vetenskapsrådet för att samordna insamlingen av och tillgången till prover från patienter med möjlig eller bekräftad covid-19. Detta för att öka kunskapen om hur sjukdomen kan upptäckas, förebyggas och behandlas, säger Tobias Sjöblom till Life-time.

Vad hoppas ni att samordningen kommer att göra för nytta för covid-19-patienter?

– Det är inte säkert att samordningen ger nytta för dagens patienter, men vi tror att samordningen kan göra att fler prov sparas och ger möjlighet till kompletterande analyser vid behov. I dagsläget kastas alla prov efter analys i en del regioner, vilket gör att det inte går att gå tillbaka om det kommer fram någon ny kunskap eller om ett test behöver göras om eller kompletteras.

Hur kan proverna främja forskning och nya behandlingar bortom covid-19?

– Vi hoppas att samordningen kommer att vara en resurs för ny kunskap om hur sjukdomen och eventuella följdsjukdomar kan förhindras, botas eller lindras. Covid-19-pandemin har påverkat stora delar av vårt samhälle och världens befolkning negativt. Många människor blir mycket allvarligt sjuka eller avlider. Andra får efterföljande komplikationer och en lång rehabiliteringstid.

– För att dämpa effekterna av den pågående pandemin krävs kunskap om viruset SARS-CoV-2 och hur covid-19 kan upptäckas, förebyggas och behandlas. För att lära oss mer om hur sjukdomen och om framtida följdsjukdomar behöver vi veta mer om de som drabbas idag. Prov från patienter och provgivare är därför en förutsättning för ökad kunskap. Syftet med samordningen är att försöka säkerställa att en tillräcklig insamling av prov i ett nationellt perspektiv skapas.

Sverige är ett litet land och nu sjunker smittspridningen. Finns det ett tillräckligt patientunderlag för prover och data i Sverige, särskilt de prov som kräver mer kvalificerad hantering men kan ha högre värde för forskning?

– Eftersom det har varit känt en längre tid att denna satsning kommer har biobankningen inletts redan under våren. Vi kommer alltså att ersätta regionerna för prov som redan samlats in under våren och sommaren och kan tillgängliggöras för forskning. Under pandemins mest intensiva skede var det av förklarliga skäl svårt för vården att prioritera biobankning, men det är mer genomförbart i det läge vi har nu. Sammantaget har vi gott hopp om att nå insamlingsmålen under 2020 och 2021 även om pandemin går in i ett mer kontrollerat skede.

Biobankning av covid-19-prover är ju mycket viktigt för möjliggöra forskning för ökad kunskap. Kommer detta ske på ett nationellt strukturerat sätt eller hur kommer provhanteringen att se ut?

– Anslaget från Vetenskapsrådet används för att ge regionerna en överenskommen ersättning per prov som samlas in och ställs till förfogande för etikgodkänd forskning. Målet är dels att få en geografiskt spridd insamling av vanliga provtyper som kan användas till många olika slags forskningsprojekt, dels att stödja inhämtningen av mer hanteringsintensiva provtyper som är särskilt värdefulla för viss forskning.

Vem kommer att ha tillgång till proverna? Mycket forskning pågår också inom läkemedelsindustrin kring nya behandlingar och vaccin där tillgång till biobanksprover är viktiga.

– Proverna samlas in i regionernas vårdprovsamlingar, inte i en särskild forskningsprovsamling. Data om prov som samlas in kommer att rapporteras i nationella och internationella covid-19-portaler för att de ska bli synliga för världen.

Biobankerna har en viktig roll i implementeringen av Life Science-strategin – vad är viktigast att få till stånd för att deras potential och kapacitet fullt ut ska kunna nyttjas utifrån strategins målsättningar?

– En av de absolut viktigaste pusselbitarna att få på plats är ett register över bevarade prov. Regionerna arbetar för att bygga ett gemensamt IT-stöd för ett gemensamt biobanksregister. Tyvärr är det inte klart. Utan detta IT-stöd går det inte att få en överblick eller samlad bild över vilka prov som finns bevarade i regionernas biobanker. Istället behöver varje fråga och frågeställning lösas var för sig. Ibland går det inte att lösa trots att både informationen och proven finns, liksom engagerade medarbetare och provgivare som är positiva till att proven används för att öka kunskapen för en förbättrad vård.

– Orsaken är att information om prov lagras inom regionerna i laboratoriernas IT-system, kallat LIS. Det finns en mängd olika LIS som håller reda på delmängder av regionernas biobanksinformation och dessa olika LIS kan inte kommunicera med varandra.

Den nya biobankslag som presenterades i ett betänkande 2018 har ännu inte tagits vidare av regeringen. Vad innebär det att vi inte har fått en ny biobankslag på plats?

– Ytterligare en viktig pusselbit är biobankslagen. Idag har Sverige en biobankslag som innebär dubbelarbete inom vården och där risken för missförstånd är stor. Den nuvarande biobankslagen, och dubbelregleringen gällande samtycke – samtyckesregler finns även i patientlagen som kom efter biobankslagen men biobankslagen justerades inte därefter – har försvårat biobankning av prov och prov har kastats med anledning av oklarheterna kring samtycke.