För att snabbare hitta behandlingar mot covid-19 har Världshälsoorganisationen WHO startat den internationella kliniska studien Solidarity Trial där patienter världen över deltar i prövningar för att utvärdera effekten av redan befintliga läkemedel. Med en storskalig global studie på ett stort patientunderlag går det fortare att fastslå om något av preparaten är effektivt och kan börja användas för att behandla sjukdomen.

Hittills har 100 länder anmält sig till Solidarity Trial och Sverige är ett av dem. Regeringen utsåg nyligen Soo Aleman, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och docent på Karolinska Institutet, till nationell koordinator för den svenska delen av studien. LIFe-time.se ställde några frågor till henne.

Vad ska du göra i ditt uppdrag som forskningsstudiekoordinator för den svenska delen av WHO:s Solidarity Trial?

– Alla universitetssjukhus i Sverige är med i studien, som kommer att stödjas finansiellt av Vetenskapsrådet och min uppgift är att vara koordinator för det nätverket. Och Karolinska Universitetssjukhuset är co-sponsor till studien. Det innebär att sjukhuset hjälper till, exempelvis med import av läkemedel från WHO. Sedan kommer Karolinska Trial Alliance att monitorera studien, säger Soo Aleman.  

Vilka läkemedel ingår i studien?

– Vi börjar med tre läkemedel och sedan ska vi se om vi ska addera fler. Men inledningsvis är det tre armar: hydroxyklorokinfosfat, remdesivir och standard of care.

Finns det något särskilt Sverige kan bidra med inom kliniska studier om läkemedel mot covid-19? 

– Den svenska delen av WHO-studien görs i samarbete med Norge. Genom att vi har en gemensam studie kan vi få en mer utökad kunskap. Sedan brukar Sverige vara bra när det gäller data, vi har mycket lättare att följa upp patienterna med personnummer och så vidare. Och kvaliteten på de kliniska prövningar som Sverige är med i brukar vara hög överlag.  

Vilka fördelar kan Sverige och svenska patienter få av att vi deltar i Solidarity Trial? 

– Direkt är det att patienterna kan få tillgång till potentiellt effektiva läkemedel mot covid-19, potentiellt eftersom vi ju inte känner till effekten ännu. Hydroxyklorokinfosfat finns egentligen tillgängligt på marknaden men Läkemedelsverket rekommenderar att man bara ska behandla med det inom ramen för kliniska studier, så i Solidarity Trial kan patienterna erhålla läkemedel som man inte använder rutinmässigt mot covid-19. Just nu har vi ingen effektiv behandling i vården förutom syrgasbehandling, och det är egentligen en stödbehandling och behandlar inte för själva viruset, eller dämpar immunförsvaret.

– I förlängningen får vi ökad kunskap om vad som är effektivt och då kan svenska patienter som inte är med i studien få en fördel i att man nu vet vilka läkemedel som är effektiva. 

Vad gör ni för att underlätta för sjukhusen så att studierna av covid-19-läkemedlen kan genomföras? 

– Jag kan inte säga hur det är på alla sjukhus, men på Karolinska har vi verkligen sett över vilka resurser från andra ställen som vara behjälpliga med covid-19-studierna. Karolinska Trial Alliance som brukar hjälpa till med olika studier har mindre att göra nu under pandemin så forskningssjuksköterskor därifrån och även från andra enheter kan bidra – just bristen på forskningssköterskor brukar vara en flaskhals när det gäller att genomföra kliniska studier. Vi har även fått hjälp centralt från Annika Tibell, forsknings- och utbildningsdirektör och biträdande sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset, som har ordnat med resurser och faciliterat koordinering av olika studier. 

När beräknas de deltagande klinikerna kunna påbörja arbetet?

– Vi väntar på tillstånd från myndigheterna och bör kunna komma igång någon gång i mitten av maj. Alla sju universitetssjukhus kommer att delta.

Vad gör ni mer på Karolinska Universitetssjukhuset med koppling till coronaviruset och covid-19?

– Vi håller på att analysera de 280 första svenskarna som diagnosticerats med SARS-CoV-2 på Karolinska Huddinge. Många studier har ju bara inkluderat hospitaliserade patienter och då blir urvalet från de som har svårare covid-19. Men nu tittar vi också på den friskare populationen, de som inte hamnat på sjukhus utan kanske isolerats i hemmet: hur har det gått för dem? Vi har också fått etiktillstånd för att göra en stor provinsamling, i samarbete med Center for Infectious diseases på Karolinska Institutet, så vi kommer att komma igång med en storskalig provtagning. Provsamlingen kommer att vara en öppen biobank så andra forskare kan ansöka om att få göra studier på materialet.

– Sedan deltar vi i en klinisk prövningsstudie med remdesivir för företaget Gilead. Sverige är ett av femton länder som är med och studien pågår på Karolinska, Sahlgrenska och Skåne Universitetssjukhus. Det är två studier – en med personer som är moderat sjuka i covid-19, och en med svårt sjuka patienter.