Regeringen ser avgiftsfriheten för deltagande i mammografi som ett led i arbetet för att stärka kvinnors hälsa och att uppnå en mer jämlik vård. I lagrådsremissen pekar regeringen på att överlevnadstiden vid bröstcancer är kortare bland kvinnor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden. Studier har också visat att tre grupper av kvinnor oftare än andra uteblir från kallelser till mammografiundersökningar: kvinnor med kortare utbildning och svag ekonomi, kvinnor med invandrarbakgrund, samt kvinnor i åldersgruppen 40-50 år.
Allmänt hållen lag
Tidig upptäckt och behandling är en av de viktigaste faktorerna för att minska dödligheten i alla cancersjukdomar. Och inom bröstcancer har screening med mammografi stor betydelse för tidigt upptäckt. Socialstyrelsen bedömer att screening sänker dödligheten i bröstcancer med 16-25 procent. Den lag som regeringen nu föreslår är allmänt hållen och syftar till att klargöra att hälso- och sjukvården ska erbjuda avgiftsfrihet för vissa undersökningar genom screening, och att regeringen via Socialstyrelsen genom föreskrifter får meddela vilka screeningprogram som ska vara avgiftsfria. Förutom screening med mammografi finns ytterligare tre nationella screeningprogram: tjock- och ändtarmscancer (med test av blod i avföringen), livmoderhalscancer (med cytologi och HPV-test), samt bukaortaaneurysm (med engångsundersökning med ultraljud).
Kritik mot särställning för mammografi
En tidigare promemoria från regeringen har kritiserats av vissa myndigheter och landsting, som ifrågasätter varför mammografi ska ges en särställning jämfört med andra screeningprogram. Men även om lagen öppnar för detta finns i nuläget inga planer på att göra de andra nationella screeningprogrammen avgiftsfria. Regeringen är tydlig med att reformen i nuläget endast gäller mammografi, och menar att det är viktigt att öka deltagandet. I dag beräknas andelen kvinnor som deltar i screeningprogrammet till 82 procent. Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att deltagandet ökar om avgiften slopas. En utvärdering som gjordes efter att avgiften slopats inom Stockholms läns landsting 2012 visar att deltagandet ökade med i genomsnitt tre procent. I socialt utsatta områden med hög andel utlandsfödda, som tidigare haft det lägsta deltagandet vid screening med mammografi, var ökningen av deltagandet högre än genomsnittet. Avgiftsfriheten beräknas kosta 207 miljoner kronor per år, och är kostnadsneutral för landstingen genom att regeringen höger de generella statsbidragen till landstingen med motsvarande belopp. Efter granskningen av lagrådet kommer regeringen att lägga fram en proposition för debatt och beslut i riksdagen.