EU behöver bättre beredskap för läkemedel för kriser, som pandemin och nu den flyktingvåg som följt på kriget i Ukraina. Här köar flyktingar utanför Migrationsverket i Sundbyberg.
Pandemin har visat att det behövs en bättre krisberedskap när det gäller tillgänglighet till läkemedel och medicintekniska produkter.
– Jag tror att vi har varit lite naiva, vi har litat på att de här systemen ska fungera, och att den globala handeln, innovationer och life science-branschen skulle vara opåverkad av samhället i övrigt. Men det har det ju visat sig vara fel, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson.
Styrgruppen ska övervaka situationen i de olika EU-länderna som kan leda till läkemedelsbrist.
– Läkemedelsverkets viktigaste uppdrag är att alla invånare ska ha tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter, efter behov. Vi vet att det uppstår brister och obalanser på marknaden när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter, mellan tillgång och efterfrågan. Det här är stora bekymmer eftersom det ofta är personer med kroniska sjukdomar som får problem, säger Björn Eriksson.
Oväntade händelser
De senaste årens händelser, med flyktingsituationen 2015, Brexit, pandemin och nu Ukrainakrisen, har visat att oväntade saker inträffar hela tiden, påpekar han.
– Det visar att vi behöver ha beredskap, och att vi behöver ha en stor resiliens för att klara behoven.
Narkosläkemedel, antibiotika och antivirala läkemedel är exempel på läkemedel som kan bli bristvaror i en akut situation, men bristen kan också drabba läkemedel som är viktiga vid kroniska sjukdomar.
– Även om systemet är ganska stabilt och vi just nu har ett visst överskott på allting så räcker det med att något händer i produktionskedjan, eller i form av handelshinder, för att vi kan få en brist. Det lärde vi oss i samband med Brexit.
Ingen läkemedelsbrist
Kriget i Ukraina har fått flera av landets regioner att vidta åtgärder. Läkemedelsverket har, liksom tidigare under pandemin, nu varje vecka möten med regioner, apoteksaktörer, branschföreningar och andra myndigheter kring läkemedelsläget.
Läkemedelsverkets bedömning är att det inte finns någon risk i dagsläget för att det ska uppstå någon läkemedelsbrist i Sverige på grund av kriget i Ukraina eller de flyktingströmmar som uppstår till följd av kriget.
– Den största utmaningen med flyktingströmmen från Ukraina är humanitär, att Sverige ska kunna ta emot människorna på ett säkert sätt. När det gäller läkemedel så är det att personer med kroniska sjukdomar ska få tillgång till de mediciner som de behöver.
Samarbeten och frihandel viktigast
En av slutsatserna från den statliga utredningen En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU: 2021:19) var att Sverige under lång tid varit beroende av omvärlden för att säkerställa läkemedelsförsörjningen. Läkemedelsverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att titta på den inhemska läkemedelsproduktionen.
– Det är klart att det är en viktig del att kunna ha kontroll över läkemedelstillverkning, men det är samtidigt orealistiskt att vi skulle kunna tillverka alla de läkemedel som behövs i vårt land här i Sverige eller inom EU. Det här är en global verksamhet, säger Björn Eriksson.
Det viktigaste är att Sverige har bra samarbeten globalt, och en fungerande frihandel, betonar han.
– Vår bästa försäkring är medlemskapet i EU och EMA, och att vi kan hjälpas åt. Då kommer vi väldigt långt. Vi har bra samarbeten med FDA i USA och vi sitter också i globala organisationer där vi försöker samarbeta och dela så mycket som möjligt med Kina och Japan.
– Sedan kommer vi att behöva ha viss lagerkapacitet för snabba förändringar och att vi är träffsäkra om vad vi behöver ha i lager.