För inte så länge sedan tillhörde vården av magsår den högspecialiserade sjukvården där kirurgi var den botande vård som erbjöds när symptomlindring inte räckte. Men den australiske forskaren Barry Marshall kunde 1983 visa att en bakterie orsakade magsår. Snabbt blev en kombination av antibiotika och magsyrahämmande läkemedel standardbehandlingen som revolutionerade magsårsvården. Idag finns receptfria läkemedel som medborgarna kan använda för att själva behandla känningar från magen.
Detta belysande exempel på hur forskning och utveckling inom sjukvård och läkemedelsföretag kan revolutionera och förenkla situationen både för patienter och sjukvården beskrivs i Läkartidningen.
När receptfri Losec började säljas i Sverige var det efter ett initiativ av Läkemedelsverket. Att myndigheten själv tar initiativet är ovanligt. Det vanliga är att företagen ansöker om receptfri försäljning när handlar om läkemedel som använts länge och där det inte finns större risker för biverkningar om läkemedlet görs tillgängligt utan recept.
Fördelar med mer receptfritt
Det finns flera fördelar både för medborgare och sjukvården om receptkravet på läkemedel kan tas bort, menar LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
– I vårt valmanifest föreslår vi att regeringen utreder och tar fram förslag om hur egenvård både kan förbättra folkhälsan och samtidigt avlasta hälso- och sjukvården. Mer egenvård är bra både för medborgare och samhället, säger Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF.
Om människor med enklare åkommor kan behandla sig själva så avlastas framför allt primärvården; vårdpersonalen kan i stället ägna sin tid åt dem med större vårdbehov. LIF vill se större aktivitet från regeringen för att öka egenvården.
– Hur kan egenvården strategiskt bli en del av framtidens sjukvård? Det behövs en systematisk analys för att ta reda på vilka sjukdomar och vilka typer av behandlingar som patienter själva kan ta ett större ansvar för, säger Jonas Vikman.
Det finns intressanta exempel utomlands, menar Jonas Vikman. Den irländska regeringen driver sedan några år kampanjen "Healthy Ireland" där egenvård ges en aktiv roll.
– Att irländska myndigheter gjorde en systematisk översyn av egenvård och receptfria läkemedel är ett exempel som Sverige bör lära av, säger han.
Egenvård den närmsta nära vården
Emma Spak är samordnare för nära vård på SKL vid sidan av sin halvtidsgärning som läkare i allmänmedicin i Göteborg. Egenvården kan ses som den närmsta nära vården, säger hon.
I sjukvården händer mycket inom egenvården, men det är framför allt i projektform och inte ordinarie verksamhet. Diabetiker är en patientgrupp som utför mycket egenvård.
– Målsättningen med vårt arbete är att patienten ska uppleva trygghet och självständighet. Det handlar inte om patienter ska göra allt själv utan att hitta rätt nivå för varje individ och att man får lov att göra så mycket som möjligt själv. Tekniska landvinningar kommer hela tiden och det är inte alltid man tänker på hur mycket egenvård, även en mycket avancerad sådan, patienter ägnar sig åt. Kontinuerlig blodsockermätning och att patienter själva doserar insulin i samråd med sjukvården är ett exempel. Men även för exempelvis KOL- och hjärtsviktspatienter pågår arbete för att de själva ska kunna göra mätningar så att de kan justera sin medicinering snabbt när sjukdomen förvärras, säger Emma Spak.
Det har funnits en vrångbild att egenvård är krångligt och att det bara är de yngre patienterna som klarar att hantera den. Men i själva verket är bilden ljusare, menar Emma Spak.
– I flera landsting använder hjärtsviktspatienter speciella vågar som kommunicerar med surfplattor där patienterna får svara på frågor. Tekniken är användarvänlig och även äldre och svaga patienter klarar av att använda den.
Dock blir det ibland fel, som när en läkare ville ställa många frågor till patienten. Knapparna på surfplattan blev för små för reumatiker, som det handlade om, att trycka på. Utformningen är avgörande. I utvecklingsarbetet måste man självfallet engagera både patienter och personal som ska använda metoden, understryker Emma Spak.
Olika innebörder av egenvård
Hur många patienter som bedriver egenvård är svårt att säga. Antalet beror på var man drar gränsen för vad som avses. Att följa en ordination räknas inte som egenvård enligt sjukvårdens definition, utan det förutsätter ett beslut av patienten. Som att välja dos medicin inom vissa gränser eller ett avgörande när det är dags för behovsmedicin.
Socialstyrelsens föreskrifter reglerar hälso- och sjukvårdens arbete och ansvar när vårdpersonal bedömer om en patient kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd som egenvård. När man på eget bevåg köper receptfria huvudvärkstabletter och använder dem efter eget beslut är det inte egenvård enligt Socialstyrelsens definition i föreskriften.
Socialstyrelsens nuvarande föreskrifter om vilka åtgärder sjukvården kan bedöma som lämpade för egenvård är från 2009. Efter en kartläggning av hur sjukvården arbetar med egenvård beslutades om en översyn av föreskrifterna – en översyn som pågår och enligt tidsplanen ska vara klar till sommaren 2019.
– Ett område översynen berör gäller begreppet egenvård där det idag råder en förvirring. Hos allmänheten uppfattas egenvård annorlunda än i föreskriftens definition, säger Anders Kring, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning.
Ett annat område för översynen rör egenvård som sker i gränslandet mellan olika huvudmän och därför kräver samarbete och gemensam planering. Enligt kartläggningen anser Socialstyrelsen att det behövs en tydligare information om hälso- och sjukvårdens ansvar. Vidare visade kartläggningen att flera landsting har brister i hanteringen av avvikelser så att det inte går att ta reda på hur vanliga skador i samband med egenvård är.
Dags för nya begrepp?
Mot bakgrund av en osäkerhet kring vad som avses med egenvård kan kanske nya begrepp etableras.
– I sin utredning om nära vård använde Anna Nergårdh begreppet "avancerad egenvård" kontra "egenvård", och i andra länder används "egenomsorg" kontra "egenvård". Vad ska vi kalla åtgärder som traditionellt har utförts av sjukvården av olika anledningar men där vi nu börjar jobba annorlunda, framför allt med kroniskt sjuka patienter? Här finns en mycket stor potential för att man så att säga jobbar uppströms, tidigt så att patienter kanske inte behöver läggas in på sjukhus, säger Emma Spak.
En annan aspekt är en bättre rådgivning, och bygga självförtroende om hur befolkningen själva kan ta hand mer av inte så krävande åkommor. Samtidigt har tillgången till medicinsk information av varierande kvalitet ökat på internet. Information som i bästa fall kan vara ett stöd men som också kan vara missvisande och rent av skadlig.
– Här handlar det åter om att bygga trygghet. En barnfamilj kan kanske få hjälp att hitta tillförlitlig information av en kunnig BVC-sjuksköterska. Bra egenvårdsråd kan man också hitta på 1177 Vårdguiden. Där står också tydligt när man ska kontakta sjukvården.
Kan mer egenvård i befolkningen minska sjukvårdens brist på personal?
– Visst är det så. Med egenvård kan försämring i kroniska sjukdomar upptäckas och behandlas tidigare och man slippa sjukhusinläggningar. Sedan behöver vi stärka trygghet hos patienter och personal med BVC, utbildningar, en möjlighet att chatta med 1177 efter att man läst egenvårdsråd med mera. Vi måste samtidigt jobba med flera aspekter.
Video bra stöd för egenvård
Diskussionen om vilka i vården som ska ha videomöjlighet som hjälp har mest handlat om videobesök hos läkare. Emma Spak vill gärna videotjänster som stöd till egenvård.
– Jag tror att 112, 1177 och våra BVC-sjuksköterskor skulle ha stor nytta av video. Det är stor hjälp att se den man pratar med i rådgivning, säger hon.
På senare tid har det framförts många synpunkter på alla nätläkartjänster som lanserats – inom och utanför landstingen. Emma Spak välkomnar diskussionen.
– Det är positivt att vi börjar fundera på hur vi kan möta patienter på nya sätt. Även om man kanske inte kan göra hela bedömningen via video så kanske tekniken lämpar sig väl för rådgivning. Från vården behöver vi också förstå dem som söker nätdoktorerna. Varför väljer man det? Vilka behov uppfyller de här tjänsterna som man inte får i vården?
Flera landsting har nättjänster av olika slag. Region Jönköpings län ligger långt fram med sin tjänst Bra Liv nära, en vårdcentral i mobilen. Närhälsan i Västra Götaland är ett annat exempel.
Emma Spak spår en fortsatt stark utveckling för egenvård. Olika utredningar pågår som berör området.
– Det viktiga är att man i regleringar inte begränsar utvecklingen. Givetvis ska all utveckling ske med säkerhet för patienterna. Och allt är inte teknik. I Skåne lät man AT-läkare informera om hur sjukvården fungerar, när ska man ringa 1177, när ska man söka på akuten, vilket uppdrag har primärvården med mera på högstadieskolor. Så kan man också skapa en förståelse om vad man kan göra själv, säger Emma Spak.