Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande det som orsakar de flesta européers död. Men mer än 26 procent dör numera av tumörsjukdom – vilket gör cancer till den näst dödligaste sjukdomen. I några av de rikare länderna i Europa – Danmark, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien – har cancer tagit över från hjärt- och kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken.
De vanligaste tumörsjukdomarna i Europa är bröstcancer, prostatacancer, tjock- och ändtarmscancer och lungcancer. Det är framförallt äldre personer som insjuknar i tumörsjukdomar – vilket också den senaste svenska cancerstatistiken visar. Över 60 procent av de européer som insjuknade i cancer 2018 var 65 år eller äldre.
Men fler överlever cancer numera. Även om antalet cancerfall dubblerats sedan 1995 så har dödligheten i sjukdomen bara ökat med 20 procent. Det är många faktorer som ligger bakom – bättre diagnostik, preventiva åtgärder, screening och många nya potenta läkemedel.
Stora skillnader mellan länder
IHE:s analys och jämförelse av cancersituationen i de europeiska länderna visar dock att det är en stor skillnad mellan rikare och fattigare länder när det gäller sjukdomsbörda, kostnader och patienters tillgång till nya cancerläkemedel. En del länder i Östeuropa har inte råd att lägga mer än några hundralappar per capita på cancervården, medan några av de rikare länderna spenderar tusentals kronor per invånare.
– Fattiga länder kan inte erbjuda sina patienter de bästa behandlingarna, och det är naturligtvis mycket otillfredsställande. Många arbetar för ett övergripande europeiskt initiativ för att jämna ut skillnaderna mellan länder, säger Johan Brun, senior medicinsk rådgivare hos LIF.
Ojämlik tillgång till cancermediciner i Sverige
En tidigare rapport om den nordiska cancersituationen från IHE visar att det finns stora skillnader när det gäller tillgång till nya cancerläkemedel även inom Sverige.
– Det är slående när man ser vilken skillnad det är mellan regionerna i Sverige. Det ska ju inte vara så att man som patient har sämre förutsättningar i Blekinge än i Stockholm. De här medicinerna gör så stor skillnad och kan ge en förlängd överlevnad på flera år, säger Johan Brun som personligen gärna skulle se en nationell finansiering av livsförlängande cancerbehandlingar.
Nya cancermediciner är dock dyra och kostnaderna för dessa behandlingar har enligt IHE-rapporten ökat i de europeiska länderna – från 14,6 miljarder Euro 2008 till 32 miljarder Euro 2018. En ökning som till stora delar förklaras av att allt fler diagnosticeras med cancer. Eftersom det kommer så många nya behandlingar som snabbt gör de gamla inaktuella tvingas numera läkemedelsbolagen kan räkna hem utvecklingskostnaderna på kortare tid, enligt Johan Brun.
Många cancerfall kan förebyggas
Lungcancer var den vanligaste tumörsjukdomen 1995 då 22 procent av alla fall som diagnosticerades visade sig vara tumörer i lungorna. 2018 utgjorde lungcancer bara 15 procent av alla cancerfall – det beror till stor del på att färre män, och nyligen även kvinnor, numera röker. När det gäller kvinnor syns den minskade rökningen dock ännu inte i statistiken – lungcancer bland kvinnor ligger på 14 procent och var den näst vanligaste dödsorsaken bland cancersjuka i Europa 2018.
IHE konstaterar i rapporten att 40 till 45 procent av cancersjukdomarna är möjliga att förebygga, eftersom det är olika livsstilsfaktorer som ligger bakom insjuknandet. Därför uppmanar rapportförfattarna hälso- och sjukvården i de europeiska länderna att satsa ännu mer på preventionsprogram och screening.
– Lungcancer bland män har ju gått ned tack vare minskad rökning. Olika preventiva åtgärder för att ytterligare få ned rökning och andra livsstilsfaktorer som kan leda till cancer är förstås viktigt, säger Peter Lindgren, vd för IHE.
HPV-vaccination för både flickor och pojkar tas upp som ett exempel på en kostnadseffektiv preventiv åtgärd i IHE-rapporten. Att avsätta resurser till organiserade screeningprogram för tjock- och ändtarmscancer, livmoderhalscancer och bröstcancer är andra exempel på metoder för att minska cancerbördan och spara pengar för vården, skriver rapportförfattarna.