Nästan alla rapporter om hälso- och sjukvården som kommit under de senaste åren pekar på en stor ojämlikhet för patienterna i Sverige. Det beror på var du bor i landet vilken möjlighet du har att få rätt behandling och rehabilitering. Ofta är utrednings- och väntetider också väldigt långa för personer med komplexa sjukdomar.
Sedan SVF, standardiserade vårdförlopp, infördes i cancervården 2015 har situationen för människor som drabbas av tumörsjukdomar förbättrats. SVF innebär bland annat att multidisciplinära team arbetar med patienterna och att man ska kunna få röntgen och provtagningar på en och samma dag. Det är bakgrunden till den nya överenskommelsen mellan regeringen och SKL om att bredda SVF så att metodiken når fler patientgrupper. Med en sammanlagd budget på 900 miljoner kronor till och med 2021 ska patienter som lider av diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatiska sjukdomar, psykiska sjukdomar och astma eller KOL få möjlighet till snabbare utredning och behandling.
30 miljoner kronor avsätts för att minst fem standardiserade vårdförlopp ska tas fram till nästa år – inom ramen för landstingens gemensamma system för kunskapsstyrning. Men bara inom området reumatiska sjukdomar ryms mer än 100 diagnoser. Hur ska det gå till när man ska välja var man ska satsa?
– Exakt hur det ska gå till har vi inte fastslagit än, det kommer att vara ett utvecklingsarbete. Det kommer att ta ett tag, precis som inom cancerområdet där man ju valde ut vissa delområden. En del arbete är dock redan igångsatt inom systemet för kunskapsstyrning, säger Marie Morell, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation.
Kroniska sjukdomar
Hon betonar att satsningen på fler standardiserade vårdförlopp kan betyda mycket för personer med kroniska sjukdomar och komplexa diagnoser. Genom att redan från dag ett möta vårdpersonal från flera discipliner som lägger upp en plan för utredning, behandling och uppföljning ska patienterna få en mer enhetlig vård – oavsett var man bor i landet.
– Det är en tuff situation och ett hårt tryck i vården i dag, och vi vet att många av patienterna snurrar runt i systemet. Det är inte samordnat på ett bra sätt, och vården har varit för dålig på att ge bra information till patienterna. SVF ger ett förhållningssätt och är en vägledning till en bättre struktur där man med mått och steg lägger upp en behandling för individen, säger Marie Morell.
För att patienten ska involveras mer ska också så kallade patientkontrakt upprättas – det innebär att det ska finnas en överenskommelse mellan patienten och alla vårdkontakter personen i fråga har. När ska de här kontrakten skrivas och vem ska hålla i det?
– Bra fråga. Det finns ju som modell och en del har börjat jobba med det. Det ingår i arbetet med att stärka patientens delaktighet i vården, och kontraktet är då en del. Vi får se hur det ska utformas, säger Marie Morell.
I överenskommelsen nämns att ännu fler patientgrupper ska kunna inlemmas i standardiserade vårdförlopp i framtiden. Men Marie Morell säger att SVF hela tiden måste utvärderas och att alla diagnosområden kanske inte passar för metoden.
– Man ska inte krångla till det eller använda metodiken i de fall där det redan fungerar bra, standardiserade vårdförlopp måste ha ett värde för patienten.
Inspirationen till de standardiserade vårdförloppen kommer från Danmark, där de infördes 2007 och kallas för ”pakkeførløb”. 2015 började Sverige successivt införa de första standardiserade vårdförloppen inom cancervården. Fyra år senare har utredningstiderna för flera cancertyper kortats, bland annat prostatacancer, enligt Socialstyrelsens uppföljning som kom i april i år. Även väntetiderna har minskat något. Men enligt uppföljningen är det långt kvar till de mål som sattes upp i början av satsningen, och för vissa enstaka cancerformer har utredningstiderna ökat istället för minskat.
Socialminister Lena Hallengren säger i ett pressmeddelande att vården blir mer jämlik med standardiserade vårdförlopp:
– Fler kommer att få en sammanhållen och förutsägbar vårdkedja vilket leder till en tryggare vård, säger Lena Hallengren.