Läkemedelsverket har sedan 2011 haft ett återkommande regeringsuppdrag för att öka kunskapen om barns läkemedel och främja en säker och effektiv läkemedelsanvändning. Uppdraget ingår i den Nationella läkemedelstrategin. Nyligen lämnade myndigheten in en statusrapport till Socialdepartementet.
– Varje år gör vi en sammanställning av de aktiviteter som genomförts och vi lämnar också förslag på viktiga insatser och åtgärder som behöver göras framöver, säger Elin Kimland, projektledare på enheten för läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket.
Hon är utbildad sjuksköterska och har disputerat på en avhandling om barn och läkemedel vid Karolinska institutet 2010.
– Barn är inte små vuxna. De är individer som under sin uppväxt har en fysiologi och läkemedelsomsättning som skiljer sig från vuxnas. Det är en sårbar patientgrupp och vi behöver öka insatserna och kunskapen inom flera olika områden för att barn ska få en effektivare, säkrare och mer anpassad läkemedelsbehandling. Men det krävs också en bättre samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal, myndigheter och organisationer, och med representanter för föräldrar och barn.
Planerat expertmöte
Många av de läkemedel som behövs i behandlingen av barn är inte utvecklade, utvärderade eller anpassade till barn och det saknas ofta tillräcklig dokumentation. Det är vanligt att läkemedel används off-label, det vill säga utanför formellt godkänd indikation, dosering, administrationssätt eller åldersintervall, eller på licens, läkemedel som inte är godkända på den svenska marknaden.
– Att läkemedel som används till barn är off-label behöver dock inte innebära att kunskap saknas, det finns vanligtvis olika grader av evidens och klinisk erfarenhet som förskrivare lutar sig mot.
Ett av flera uppmärksammade områden gäller behandling av barn och ungdomar med läkemedel för psykisk ohälsa, till exempel sömnproblem. De flesta läkemedel som hittills använts vid sömnproblem är inte godkända för barn och kunskapen om nytta och risk är otillräcklig. Ett exempel är melatonin. Preliminära data visar att användningen ökar hos barn i alla åldrar. Många behandlas i flera år och det är vanligt att melatonin förskrivs tillsammans med annan psykofarmaka.
– Det behövs en systematisk uppföljning av barn och ungdomars användning av läkemedel vid psykisk ohälsa till exempel sömnproblem. I samverkan med Socialstyrelsen gör vi nu en kartläggning för att öka kunskapen om användningen av melatonin hos barn och unga.
Inom vissa områden saknas det även behandlingsrekommendationer till barn. Ett sådant område är hur kontrastmedel bör användas vid radiologiska undersökningar hos barn och ungdomar, som till exempel undersökningar med magnetröntgen och ultraljud. Många kontrastmedel är endast godkända för användning på vuxna och det finns en begränsad kunskap när det gäller barn. Under 2017 gick europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC, ut med varningar om att vissa kontrastmedel lagras i hjärnan.
– Det finns en rad frågor som behöver utredas. Under 2019 planerar vi ett expertmöte för att ta fram rekommendationer när det gäller användning av kontrastmedel till barn, säger Elin Kimland.
Det är ett i raden av planerade insatser under det kommande året. Läkemedelsverket kommer även att fortsätta satsa på olika aktiviteter för att stärka barns och ungdomars kunskap om läkemedel. Att känna till varför, när och hur man bör använda läkemedel är avgörande för att få en god effekt och minimera risker.
– Under det gångna året har vi också publicerat ett webbaserat informationsmaterial riktat till vårdnadshavare för att öka kunskapen och bidra till en säkrare och mer korrekt läkemedelsanvändning till barn.
Nätverk och ökad samverkan
Sedan 2007 finns en tvingande EU-lag om barnläkemedel som innebär att varje nytt läkemedel ska testas på barn i välkontrollerade kliniska prövningar. En uppföljning tio år senare från EU-kommissionen, visar att det fortfarande finns stora behov av förbättringar. En försvårande omständighet när det gäller att utveckla läkemedel till barn är svårigheten att rekrytera kliniska centra och patienter till nödvändiga studier. På EU-nivå pågår därför flera projekt för en ökad samverkan. Genom att etablera nätverk för klinisk pediatrisk forskning, är förhoppningen att antalet kliniska studier ska öka och att barn tidigt ska få ta del av innovativa behandlingar.
– Det finns bland annat behov av att utveckla nätverk med referensgrupper där barn och ungdomar ingår. Läkemedelsverket kommer att se över behovet och möjligheterna att underlätta och möjliggöra utvecklingen av sådana grupper och nätverk.
Elin Kimland menar att regeringsuppdraget har resulterat i ett flertal kunskapsstöd som ger stöd inom den kliniska barnsjukvården och att uppdraget stärkt dialog och samverkan mellan olika aktörer.
– Den kunskap som tas fram behöver också nå målgruppen för att den ska göra nytta och här arbetar vi hårt för att öka tillgängligheten, men också för att beskriva angelägna kunskapsbehov och verka för att barn och ungdomars läkemedelsanvändning oftare följs upp.