Stroke är betydligt vanligare vid hög ålder. Nästan 90 procent av alla dödsfall finns inom gruppen 70 år eller äldre.
Socialstyrelsens statistik om stroke för 2021 visar att den positiva utveckling som varit tydlig under en 20-årsperiod håller i sig. Både antalet individer som drabbats av stroke och antalet dödsfall har halverats i en jämförelse med åldersstandardiserade siffror, där hänsyn tas till befolkningsökning och förändringar i åldersstruktur.
– Till stor del beror halveringen av att vården blivit bättre på att förebygga stroke. Den som har insjuknat i stroke eller övergående strokesymtom, TIA, har en ökad risk för att insjukna igen, i stroke eller någon annan hjärtkärlsjukdom, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen.
– Förebyggande åtgärder är läkemedelsbehandlingar som kontrollerar blodtryck och höga blodfetter. Dessutom kan behandling med blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer och karotiskirurgi vid förträngning i halspulsådern förebygga blodproppsbildning och minska risken för stroke hos personer med dessa tillstånd.
Hon tillägger att hälso- och sjukvårdens förebyggande insatser vid stroke även täcker in viktig information om riskerna med rökning och andra livsstilsråd.
De flesta drabbade över 70 år
Totalt drabbades 25 400 svenskar av stroke under 2021, vilket var samma nivå som under 2020. Drygt 5 900 avled med stroke som dödsorsak, en minskning med omkring 130 personer men där högre samsjuklighet med covid-19 påverkade antalet avlidna för 2020.
Stroke är betydligt vanligare vid hög ålder. Nästan 90 procent av alla dödsfall finns inom gruppen 70 år eller äldre.
Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif, de forskande läkemedelsföretagen, ser utvecklingen med ungefär halvering av incidens och mortalitet som fantastisk och lyfter värdet av bra hälsodata och små, stegvisa förbättringar.
– De data som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport är mycket väl grundade, så det är en redovisning av en faktisk minskning, inte enbart en beräkning. Det är ett bra exempel på där vi i Sverige har tillgång till helt fantastiska hälsodata. Hälsodata visar vad som händer men ger inte nödvändigtvis någon förklaring till den fantastiska utvecklingen, säger han.
– I realiteten är det summan av en mängd förbättringar som ger stora resultat. Varje liten förbättring kan till och med riskera att betraktas som alltför liten för att ses som betydelsefull, men i ett lite längre perspektiv blir det en stor förbättring.
Framgångsrik hantering
Dag Larsson pekar på att sjukvården varit framgångsrik i hanteringen av riskfaktorer för stroke som rökning och högt blodtryck.
Förmaksflimmer med risk ökad risk för blodpropp är ett område där propphämmande medicinering gjort stor skillnad.
– Svensk sjukvård har sedan länge aktivt behandlat med antikoagulantia och detta har både förenklats och utvecklats mycket genom tillkomsten av nya typer av behandlingar. Det ger både färre blodproppar och färre hjärnblödningar – den viktiga balans som måste upprätthållas när vi aktivt minskar blodets koagulationsförmåga, säger Dag Larsson.
Han ser också en form av paradigmskifte för akut behandling med bland möjligheten med snabb sjukhusvård lösa upp en propp med tPA (tissue plasminogen activator) tillsammans med utvecklad bilddiagnostik.
– Det är inte länge sedan stroke var en sjukdom där sjukvården stod utan viktiga verktyg vilket innebar att ett strokelarm inte var högt prioriterat och att man inte kunde särskilja en propp ifrån en hjärnblödning. Lärdomen att ett strokefall behöver samma brådskande hantering som exempelvis hjärtinfarkt har växt fram med hjälp av forskning och utveckling av nya verktyg, säger Dag Larsson, som även lyfter fram utvecklingen av personcentrerad rehabilitering som faktor bakom att vården blivit bättre på att även begränsa skadorna efter en stroke.