Hon bekämpar falska läkemedel i tre världsdelar

Cecilia Fants arbetsområde är ofantligt: hela Europa, hela Mellanöstern och hela Afrika. Det är det som döljs bakom hennes engelska arbetstitel Regional Director.

Och hon reser över hela området. Egentligen ska hon bara resa varannan vecka, men ibland blir det lite mer. När LIFe-time.se först får kontakt med henne är hon på Interpolkonferens i Sydafrika.

PSI grundades 2002 i Washington av säkerhetscheferna på fjorton större läkemedelsföretag. Organisationen har successivt växt med flera medlemsföretag och har idag kontor i Washington, Miami, Singapore och Stockholm. I verksamhetsbeskrivningen står det att man ska verka för att identifiera omfattningen av problemen med förfalskade läkemedel, och även att ”bidra med att koordinera internationella utredningar”.

– Det jag gör allra mest är att träffa människor inom rättsväsendet och läkemedelsmyndigheterna, och sammanför de olika myndigheterna, säger hon. Man ska börja nationellt med de olika myndigheterna och använda varandras styrkor och information. Därefter regionalt - prata med grannländer, om möjligt. Men självklart även jobba internationellt över gränserna och världsdelarna eftersom läkemedelsbrott verkligen är globala. Samma förfalskade batchnummer kan hittas både i Asien och i Europa. Det är då en bra databas gör som bäst nytta.

De gamla Interpol-kontakterna och nätverken finns där, och de används. Men en stor del av jobbet är att försöka få nationella makthavare att fokusera på det som faktiskt är ett allvarligt folkhälsoproblem.

– Under min tid på Interpol ville jag övertyga länderna i Mellanöstern att fokusera på läkemedelsbrott, vilket inte var en prioritet för dem.

Och hon målar upp exemplet av att stå framför en grupp lite halvt ointresserade beslutsfattare i ett land i regionen:

– Jag ställde en fråga rakt ut till den här gruppen: Tänk er att era släktingar, era föräldrar, er hustru eller era barn får en dödligt allvarlig sjukdom. Anser ni då att ni i det här landet har rätt att få lika bra och säkra läkemedel som vi har i Europa? Och så upprepade jag frågan tills jag fick positiv reaktion – och då sa jag ”Det får dom inte idag. Ni har ett jobb att göra!”.

– Då fick jag deras uppmärksamhet.

Skrämmande statistik

PSI sammanställer statistik från bekräftade beslag hos tullmyndigheter, ärenden hos de olika ländernas polis, och kompletterat med de fall där medlemsföretagens produkter förfalskats. År 2018 ökade antalet fall av förfalskade läkemedel med 35 procent mot föregående år. 145 länder har kända fall, och över 500 olika läkemedel har förfalskats. 126 illegala läkemedels-”fabriker” avslöjades, vilket också det var fler än året dessförinnan.

Den kanske allvarligaste uppgiften är att 263 fall handlade om att förfalskningar kommit in i den legala distributionskedjan, och alltså såldes på fullt legala apotek.

– Jag pratar ofta om ”hjärtat”. Och hjärtat det är våra apotek. Vi måste skydda apoteken, den legala kedjan för läkemedel till kund.

Europa och EU är inte någon fristad från problemen med förfalskade läkemedel, även om en del har den uppfattningen.

– Det finns mycket problem. I Tyskland, till exempel, har det varit jättemycket förfalskade läkemedel.

Även på apoteken, i den legala distributionskedjan?

– Ja. Om man tittar på statistiken så ligger Tyskland på – jag tror det är fjärde plats. Det är väldigt, väldigt allvarligt.

När det gäller Europa pekar Cecilia Fant på att tullen har begränsningar i vad de får göra inom EU, och det är ett problem för kampen mot förfalskningar.

Cancerläkemedel ny trend

Den traditionella bilden av den globala handeln med förfalskade läkemedel har varit att det huvudsakligen rört sig om potensmedel eller andra så kallade livsstilsläkemedel. Men förändringen går snabbt.

– Det vi har sett från förra året är att det som ökar mest, det är cancermedicinerna.

Det hänger till stor del samman med att det slår igenom i det allmänna medvetandet att det kommer så otroligt många nya, hoppingivande läkemedel på cancerområdet.

– Har man själv cancer, eller har en nära släkting som har cancer, så söker man självklart med alla medel: Vad är det nyaste? Och det nyaste kanske inte finns i ditt land än.

– Folk är desperata, och så går de ut på internet och söker. Och så hittar dom en webbsida som säljer. Och jag ska inte säga hundra procent, men sannolikheten är mycket stor att du inte får den äkta medicinen.

– Inga seriösa läkemedelsföretag säljer sina läkemedel på någon random webb-sida. Gå in på det aktuella företagets hemsida för att söka information, säger Cecilia Fant.

Det som har hänt över tid är att kriminella bytt fokus; först från narkotika och steroider till läkemedel. Och sedan från potensmedel till cancerläkemedel.

– Brottslingar kan tjäna otroligt mycket pengar på att stjäla eller förfalska cancermediciner eftersom de ofta har ett mycket högt pris. Det är otroligt cyniskt, jag blir galen när jag tänker på det!

Testköp och analyser

PSI:s medlemsföretag kan även bistå polisens rent konkreta utredningsarbete. Det handlar om att bidra med information från företagens egna utredningar, inklusive analyser och utlåtanden om produkter från nätet. Polisen kan sedan arbeta vidare med den informationen.

Även om det finns brister i många länder när det gäller lagstiftning mot just förfalskade läkemedel, så finns det andra vägar, menar Cecilia Fant.

– Alla länder har lagstiftning mot penningtvätt. Och handel med olagliga läkemedel – det handlar i högsta grad om penningtvätt.

När det gäller internetförsäljning använder polisen ofta metoden med testköp på den misstänkta internetsidan. Det gäller även i Sverige. I mars 2009 avslöjades 447 personer som delaktiga i en härva där det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol såldes på nätet. Operation organiserades av Cecilia Fant, då på Rikskriminalen. Det fick hon ett Carnegiepris för samma år.

– Ja, jag jobbade så när jag var polis. Vi gjorde testköp överallt och analyserade, som i Tramadol-fallet. Ibland leder det till målvakter, men jobbar man lite grann på det så hittar man den ansvariga.

Utbildar tullpersonal

PSI:s utbildningsinsatser i olika länder handlar ofta om väldigt konkret utbildning om läkemedel. Som att ge tullare bättre kunskap om vad som är en legal läkemedelsförsändelse och vad som inte är det.

– Det måste vara enkelt och det måste vara konkret. Så här ska en läkemedelsförsändelse se ut, annars är det något fel. Vad ska de titta efter, vad är det som sticker ut?

– Det är från en enda batch, inte från hundra olika. Det är från ett företag, inte från flera. Man blandar inte ihop läkemedel med klockor eller väskor eller något sådant. Tullarna blir inte experter på en enda dag, men vi kan förklara lite grann.

Det goda kommer segra

Cecilia Fant är öppen med att hon gärna ser mer kontakter med intressenter som vill veta mer, eller bli utbildade. Även i Sverige.

– Jag vill säga en sak till: Medicinteknik. Det är ett jätteproblem, det förfalskas otroligt mycket. Det är mindre känt än läkemedel. Och det kommer in på sjukhusen. Som sjukhuspersonal ska man tänka på det. Det finns i Europa. Vi har inte sett det i Sverige än, men det vet man ju inte.

Blir du aldrig pessimistisk?

– Nej det blir jag inte. Det är så himla mycket människor som vill jobba för det här. Men man måste vara vaksam. Man måste tänka ett steg längre.

– Det goda segrar – så har jag alltid sett det.