Patienten ska vara centrum i vården. I teorin har den tanken starkt stöd av alla parter. Men hur är det i verkligheten? Det är en utgångspunkt för ett projekt som bedrivs inom myndigheten Vårdanalys. Under ett seminarium under politikerveckan i Almedalen, Visby, presenterades huvudpunkterna i en ny rapport.
ALMEDALEN 2012. Patientcentrerad sjukvård betraktas allmänt som en viktig faktor i bedömningen av sjukvårdens kvalitet. Men trots att stärkt ställning för patienterna varit ett mål för sjukvårdspolitiken i ett par decennier saknas fortfarande en tydlig definition av vad patientcentrerad vård är. Kunskaperna om patienters ställning och hur framsteg ska åstadkommas är fortfarande otillräckliga.
Dock finns det en allmänt växande insikt om att patientcentrerad sjukvård leder till bättre vårdresultat och större tillfredsställelse hos patienter. Men bilden är splittrad och i internationella jämförelser hamnar Sverige i botten när det gäller patienters bedömning av sjukvårdens sätt att bemöta dem.
På ett seminarium under Almedalsveckan 2012 presenterades en ny rapport från myndigheten Vårdana
lys om patientcentrering i svensk sjukvård. Författare till rapporten är två forskare med omfattande erfarenhet från området: Elizabeth Docteur och Angela Coulter. Senare under året kommer den fullständiga rapporten.
Se helheten och engagera patientens nätverk
Forskarna analyserade fem områden i sin studie. Det första handlar om att stärka patienter med information och utbildning. Det andra gäller respekt för patienters behov, önskningar och värderingar som individer. Det tredje handlar om samarbete mellan olika vårdgivare för att säkra kontinuiteten i vården. Det fjärde handlar om att se patienter som personer med både medicinska och ickemedicinska behov (till exempel sociala, känslomässiga och andliga). Slutligen handlar det femte området om att engagera familj och nära vänner i vården i enlighet med patientens önskemål. Elizabeth Docteur, som presenterade studien på seminariet, konstaterade att svensk sjukvård inte ”levererar” jämfört med andra länder. – Sverige kommer ofta på plats tio bland elva jämförda länder. Jämfört med de som presterar bäst ligger Sverige ofta 20-25 procent sämre. Något som överraskade oss var de stora skillnaderna mellan olika landsting, till exempel inom primärvården och psykiatrin. Sverige har definitivt en stor förbättringspotential, sade hon. Hon nämnde vårdportalen 1177 som ett positivt exempel på information till patienter… – … Men Sverige brister när det gäller att ge individuell information till patienter, om till exempel vårdgarantin, om olika behandlingsalternativ etc, sade Elizabeth Docteur.
Elizabeth Docteur. Foto: Vårdanalys.
Administrationens bekvämlighet före patientens
Sjukvården i Sverige tycks ofta organiseras för administrationens bekvämlighet snarare än den individuella patientens behov. Exempelvis förläggs inte arbetstid utifrån patienters önskemål. Särskilt stort är missnöjet hos patienter inom psykiatrin. Forskarna såg allvarliga brister i samordningen mellan olika vårdgivare. Och det är angeläget att motverka bristerna eftersom de främst drabbar sårbara patienter, betonade Elizabeth Docteur. I rapporten sammanfattar forskarna sina förslag i sex punkter:- Säkerställ att lagstiftningen för att stärka patienters ställning efterlevs.
- Möjliggör för patienten att vara medaktör i sin egen vård.
- Engagera och involvera patienter och patientföreträdare i beslut om hälso- och sjukvårdens utveckling.
- Fortsätt stödja insatser för att uppnå samverkan och kontinuitet i vården.
- Utforma uppföljnings- och mätverktyg som avspeglar patientens prioriteringar.
- Förstärk insatser för att följa upp graden av patientcentrering.
Elizabeth Docteur är fristående konsult inom hälsopolitik med 20 års erfarenhet från nationell hälsopolitik (USA) och internationellt arbete (bland annat som chef för hälsodivisionen inom OECD). Hon har forskat om hur hälsosystem fungerar och effekten av hälsoreformer under de senaste decennierna. Angela Coulter är professor och för närvarande chef för Global Initiatives vid Foundation for Informed Medical Decision Making i Boston, USA (LÄNK). Hon är även knuten till University of Oxford, Storbritannien.