En försummad aspekt av ojämlik vård är att patienter med funktionsnedsättningar får diagnoser för andra sjukdomar senare än andra patienter. Därmed blir deras prognos sämre än för patienter utan funktionsnedsättningar, sade Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden på det första seminariet anordnat av den omstartade Kommissionen för jämlik vård.
I sin inledning till det första seminariet arrangerat av den omstartade Kommissionen för jämlik vård konstaterade kommissionens ordförande Ilija Batljan att kommissionen lyckats skapa en ny arena för en diskussion kring ojämlik vård.
Ilija Batljan
Ingrid Burman
Omfattande dokumentation
Handikappförbunden är ett samarbetsorgan för 38 förbund med sammanlagt 400 000 medlemmar. Dess ordförande, Ingrid Burman, konstaterade att det redan finns mängder av fakta som dokumenterar ojämlikheter i vården. – Så det är inte främst mer fakta som behövs utan en diskussion om hur det ser ut. Det är viktigt att Kommissionen försöker initiera debatter och sprida informationen brett. För vi vet att patienten saknar inflytande och att vården är ojämlik sett över hela landet. Många faktorer samverkar till ojämlikheter i vården. En är att landstingen har stor frihet att själva utforma vården och då blir det olika. Tillgången till specialister varierar. Att landstingen numera ansvarar för läkemedel leder också till skillnader. Det saknas nationella riktlinjer, konstaterade hon.Men det finns även annan ojämlikhet.
– Människor med funktionsnedsättningar får ofta en senare diagnos än personer utan funktionsnedsättningar. Sjukvården ser funktionsnedsättningen men missar till exempel en cancersjukdom. Därför är dödligheten i cancersjukdomar högre bland funktionsnedsatta människor, sade Ingrid Burman. Samarbeta mer inom cancerorganisationer
Tommy Björk
Curt Persson
”Inte satsa på gamla”
Curt Persson, ordförande för PRO, Pensionärernas riksorganisation, vill se större satsningar på förebyggande åtgärder. Efter pensioneringen dras det ner på hälsokontroller när det borde vara tvärtom. – Förebyggande hälsokontroller och screening är att spara pengar även när folk har fyllt 65, sade Curt Persson. Synen i argumenteringen för ett beslut om ett cancerläkemedel i TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, chockade honom. – Innebörden var att förlängd överlevnad hos åldersgruppen ger upphov till ökade samhällskostnader. Visserligen bad man om ursäkt men det finns ett inbyggt synsätt att man inte ska satsa på de gamla. Det är ett skäl till att vi vill vara med och påverka det rådande synsättet, sade Curt Persson. Likaså vill han uppmärksamma att många äldre kan ha flera sjukdomar och en komplex hälsosituation och därför behöver längre tid under besöken i primärvården. Han vill också se en statushöjning så att geriatriken lyfts högre som specialistkompetens – det är en förutsättning för jämlik vård även för äldre patienter, menade han.Detta är den nya kommissionen
Den omstartade Kommissionen för jämlik vård ska arbeta fram till den 31 december 2014 och består av följande personer:
- Ilija Batljan (ordförande och sammankallande), vice vd på Rikshem och tidigare kommun- och landstingspolitiker (S).
- Cristina Husmark-Pehrsson (vice ordförande), riksdagsledamot (M), tidigare socialförsäkringsminister.
- Klas Kärre, professor i molekylär immunologi och ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
- Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, tidigare riksdagsledamot (V).
- Curt Persson, ordförande för PRO, Pensionärernas riksorganisation, tidigare ordförande i Statsanställdas förbund.
- Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.
- Anders Milton, tidigare bland annat vd för Läkarförbundet och regeringens psykiatrisamordnare.