Primärvården behöver digitala riskvärderingssystem för att tidigt upptäcka cancer, anser Nätverket mot cancer. En undersökning föreningen gjort inför Världscancerdagen 4 februari visar dock på lågt intresse för detta, enligt Nätverket.

Det tog 14 vårdbesök innan Mia Rajalin äntligen fick den röntgenundersökning som visade att hon hade lungcancer. Då hade hon själv länge misstänkt just det. Men vägen dit var kantad av tillfälliga diagnoser som ospecificerad bröstsmärta, diskbråck och akut bronkit.

Den läkare som till slut skickade henne på röntgen sa:

– Du kan inte ha lungcancer, du har ju aldrig rökt och är för ung.

Idag är Mia Rajalin engagerad i Lungcancerföreningen och innovationsmiljön Nollvision cancer och driver bland annat frågan om tidig upptäckt av allvarlig sjukdom.

Mia Rajalin
Mia Rajalin

Brist på tid är en av hennes förklaringar till varför tidiga symptom inte alltid upptäcks vid besöket i primärvården.

– I den bästa av världar har läkaren läst din journal, men så är det inte alltid.

Larmar vid symptom på cancer

Liksom Nätverket mot cancer tror hon att ett riskvärderingsverktyg i journalsystemet kan utgöra ett stöd för läkarna i primärvården.

– Ett digitalt system skulle kunna reagera när en patient helt plötsligt börjar söka vård ofta, från att inte ha sökt vård alls. Det kan också larma när man plötsligt börjar skriva ut upprepade antibiotikakurer eller starka smärtstillande till en patient som inte har någon tydlig smärtdiagnos. Det är viktigt att uppmärksamma flera kanske diffusa symptom i olika kombinationer som patienter söker för.

Ett sådant system, kallat Risk Assessment Tool, är framtaget av Willie Hamilton, professor i primärvårdsdiagnostik vid Exeter University, och används i primärvården i Storbritannien.

– Vi vill att ett sådant system införs i Sverige, säger Margareta Haag som är ordförande i Nätverket mot cancer.

Margareta Haag
Margareta Haag

Svensk studie

Ett liknande verktyg har tagits fram av Marcela Ewing, specialist i allmänmedicin och onkologi och regional processägare för tidig upptäckt av cancer vid RCC Väst. Hon har i en studie visat att en betydande andel av patienterna redan vid första eller andra besöket sökte för symtom som visade sig vara associerade med cancer.

Enligt en undersökning som Nätverket mot cancer låtit göra inför Världscancerdagen idag den 4 februari är dock kunskapen och intresset för att införa digitala verktyg lågt bland politiker och företrädare för cancervårdens utveckling.

– Det har pratats länge om den här modellen, men det händer inget, säger Haag.

Många avfärdas som stressade

Just när det gäller lungcancer är riskvärderingsmodellen kanske än så länge för trubbig, konstaterar Mia Rajalin. Det finns för lite forskning på de allra tidigaste symptomen på lungcancer.

– Men det finns ett kapitel i Standardiserade vårdförlopp som tar upp allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer, och där finns just smärta, extrem trötthet, ökad förskrivning och täta vårdbesök med, säger hon.

De flesta lungcancerpatienter som Mia Rajalin har talat med har berättat om hur de känt symptom i upp till två år innan sjukdomen upptäckts.

– Väldigt många har blivit avfärdade som stressade och fått antidepressiva läkemedel utskrivna.

Hon tror därför på en kombination av larmsignaler i journalsystemet, och att patienten själv listar sina symptom i så kallade symptom checkers. Checklistor på symptom är vanliga till exempel i USA och hon fyllde själv i en sådan efter att ha fått diagnosen. Där stod ”du bör undersöka dig”, följt av olika diagnoser. Lungcancer var en av dem.

– Jag tror att verktygen är ett steg i rätt riktning, både med symptom checkers och ett verktyg som är kopplat till journalsystemet. Jag tror att det är för mycket begärt att läkarna ska hitta dessa patienter utan en förändrad arbetssituation och mer digitalt stöd. De behöver också samarbeta med sina patienter och patienterna måste vara delaktiga i att kartlägga sina egna symptom.

Finns det inte risk att man får patienter som söker vård i onödan?

– De allra flesta människor vill inte söka vård i onödan. De allra flesta vill ju vara friska, så jag tror att det är en obefogad farhåga, säger Mia Rajalin.