Ojämlik tillgång till sjukvård leder till ojämlik hälsa. Det sade Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi och verksam vid CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet, vid seminariet ”Livskvalitet, räknas det?” i Stockholm den 30 mars.
Bästa möjliga hälsa är en fundamental rättighet för alla människor. Det slog Världshälsoorganisationen WHO fast redan år 1948. Men det råder fortfarande mycket stora skillnader världen över. Skillnaden i förväntad livslängd för en nyfödd människa kan till exempel variera med 40 år beroende på var den nyfödda kom till världen.
Kommission vände sig mot systematiska skillnader
Denny Vågerö ingick i den så kallade Marmotkommissionen som på uppdrag av WHO, år 2008 publicerade en rapport, ”Closing the gap in a generation”. En definition på ojämlik hälsa som Marmotkommissionen använde var ”systematiska skillnader i ohälsa som kan undvikas med förnuftigt handlande är orättfärdiga”.
Kommissionen såg det som ”etiskt tvingande” att ta bort ojämlika skillnader i hälsa. Ett citat från rapporten blev uppmärksammat världen över, ”Social orättvisa dödar människor i stor skala”.
– Men då ska man tänka på att skillnaderna i livslängd mellan olika delar av världen mycket har att göra med orättvis fördelning av resurser, makt och inflytande, sade Denny Vågerö.
Även när man begränsar jämförelsen till Europa framträder stora skillnader. På Island är den förväntade livslängden när man föds 80 år medan den är betydligt kortare i östra Europa. Allra kortast är den i Ryssland med cirka 60 år. I Ryssland kan man dessutom se att skillnaden i chansen att bli 65 år och äldre ökar beroende på utbildningsnivå. Universitetsutbildade blir allt äldre medan medellivslängden för grundutbildade har sjunkit sedan Sovjetunionens sammanbrott.
Trots att Sverige har en god tillgång till sjukvård relativt sett så ökar skillnaden i förväntad livslängd även här.
Ökande skillnader också i Sverige
– Sedan 1970 har skillnaden blivit större mellan personer med eftergymnasial utbildning och dem med enbart grundutbildning. Särskilt bland kvinnor ökar klyftorna, sade Denny Vågerö.
Tittar man på dödligheten i förhållande till inkomst så är bilden olika för hjärt-kärlsjukdom och cancer. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom är bara hälften så hög hos den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest jämfört med den fjärdedel som tjänar minst. Det finns även en skillnad för risken att dö i cancersjukdom beroende på inkomst, men den är betydligt mindre än för hjärt-kärlsjukdom.
Att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskar i Sverige beror till största del, två tredjedelar, på förändringar i riskfaktorer (rökning, alkoholvanor, kolesterol, övervikt, låg fysisk aktivitet etc) och till mindre del, en tredjedel, på en mer effektiv sjukvård, konstaterade Denny Vågerö.
Läs mer:
Commission on Social Determinants of Health
Fair Society, Healthy Lives (Marmot Review 2010)
Ett jämlikare samhälle räddar liv Intervju i Sveriges Radio med Denny Vågerö
Foto:
Denny Vågerö. Foto: Magnus Bergström, Röda Korset (omfattas inte av CC. All rights reserved)
