Halvera barnfattigdomen, reformera systemet för mottagning av nyanlända elever, ta fram nya mått som tar hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Det är bara tre av 72 åtgärder som föreslås i Malmökommissionens slutrapport som presenterades i början av mars 2013.
Nationellt, men även globalt, växer hälsoklyftorna. Skillnaderna mellan de som är sämst utbildade och har det sämst, och de som är bäst utbildade och är friskast, ökar dramatiskt i Sverige och många andra länder.
Sven-Olof Isacsson
Hälsans bestämningsfaktorer
Skälet till att man tillsatte en kommission var politikernas oro över ökade sociala klyftor. Inom Malmö är skillnaden i medellivslängd fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män, beroende på i vilken stadsdel man bor. Var fjärde elev i Malmö saknar gymnasiebehörighet. Dålig tandhälsa är sex gånger så vanligt bland sexåringar i socioekonomiskt resurssvaga områden som i resursstarka områden. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är 11 procent i en stadsdel och 61 procent i en annan. Den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser får allvarliga konsekvenser för människors hälsa, enligt Malmökommissionen. De faktorer som orsakar ohälsa, och den ojämlika fördelningen av hälsa i befolkningen, kallas hälsans bestämningsfaktorer.Beteenden hör samman med socioekonomin
– Det förebyggande hälsoarbetet blir ineffektivt om det enbart riktas mot hälsoskadligt beteende. Hur vi lever, det vill säga om vi röker, är fysiskt inaktiva och äter osunt hänger nära samman med vår socioekonomiska situation, säger Sven-Olof Isacsson. Kommissionen har varit transdisciplinär och politiskt obunden och har förutom ordförande, bestått av 14 kommissionärer, handplockade experter och forskare med varierande bakgrund. Några av kommissionärerna är Nihad Bunar, professor vid Stockholms universitet och verksam vid Polishögskolan i Stockholm, Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi i Lund, Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare i Malmö samt Per-Olof Östergren, professor och överläkare i socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet.Omoraliskt att inte vidta åtgärder
I början av mars lämnades slutrapporten över till politikerna i Malmö. Det är ett omfattande arbete som lagts ned. Kommissionen har i nära samarbete med andra nationella och internationella forskare och experter med förankring i nationell och internationell forskning, publicerat 31 vetenskapliga underlagsrapporter. Prioriterade områden är: barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso- och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling. – Det har funnits och finns ett starkt engagemang och det är väldigt roligt. Enigheten bakom de 24 mål och 72 åtgärdsförslag som presenteras i rapporten är stor. Nu är det upp till politikerna att omsätta förslagen till praktiskt handling, säger Sven-Olof Isacsson.En social insats är en investering
Malmökommissionens arbete bygger på WHO-kommissionens rapport ”Closing the gap in a generation”. I WHO-rapporten slår man fast att en ojämlik fördelning av de sociala bestämningsfaktorerna ligger bakom den ojämlika hälsan. Enligt forskaren Michael Marmot, som ledde WHO-kommissionens arbete, är det djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara. – Det handlar bland annat om att se sociala insatser som investeringar och inte som kostnader. Satsningar måste starta redan under graviditeten och sedan fortsätta under barn- och ungdomsåren. Investeringar tidigt i människors liv lönar sig. Det visar sig genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. Färre hamnar i ett utanförskap, säger Sven-Olof Isacsson.Alternativa välfärdsmått
Sven-Olof Isacsson refererar till den så kallade Stiglitz-kommissionen, som tillsattes av den förre franske presidenten Nicolas Sarkozy. Stiglitz-kommissionens uppgift var att hitta mätmetoder som inte bara tar hänsyn till BNP, utan också till miljöpåverkan, hållbar utveckling och människors livskvalitet. Även OECD, Världsbanken och EU-kommissionen har expertgrupper som vill utveckla alternativa välfärdsmått. – Det är spännande att också Malmö ser den sociala hållbarheten som en del av den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Det går inte att endast satsa på ekonomiskt tillväxt och nonchalera de andra delarna, då raseras samhällssystemen, säger Sven-Olof Isacsson.
Denny Vågerö
Perspektiv som varit vägledande för Malmökommissionens arbete:
- Etiskt imperativ. Det finns ett moraliskt ansvar att vidta åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser.
- Hållbarhetsperspektiv. Belyser hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna är avhängiga av varandra och nödvändiga för en hållbar utveckling.
- Sociologiskt samhällsperspektiv. Tonvikt har lagts på integration som förutsätter delaktighet på alla plan.
- Genusperspektiv. För en djupare förståelse av kvinnor och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande i samhället. Något som i förlängningen påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
- Socialt investeringsperspektiv. Se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt.