Några av beslagen av dopningsmedel under årets operation Pangea.
För elfte året i rad genomfördes nyligen operation Pangea. Den här gången deltog över 190 myndigheter från 90 länder. I Sverige samarbetar Läkemedelsverket, polisen och Tullverket. Den svenska operationen genomfördes på Arlanda mellan den 9 och 16 oktober. 130 beslag gjordes av tullen, och polisen har anmält 175 nätsajter vilket kan få konsekvensen att de stängs ned.
Att handla läkemedel som normalt är receptbelagda via okontrollerade nätsajter är förstås riskfyllt på flera sätt men framförallt för hälsan – det kan vara fel medicin, fel dos i förpackningen eller ett läkemedel som är helt verkningslöst.
– Det är ledsamt att det fortsätter. Det är svårt att säga exakt varför människor handlar olagliga mediciner – det kan finnas en mängd olika skäl till att vissa köper via sådana här sajter. Några gör det för att det är billigare och några kanske tycker det är pinsamt att få potenshöjande medel utskrivna, säger Josefin Backman, biträdande enhetschef på Läkemedelsverket.
Stora risker
En stor risk med de olagliga läkemedlen är förstås att de innehåller toxiska eller fel farmakologiska substanser – är produkten mycket billigare än i hemlandet kan det vara en signal om att det är något skumt med den. Än så länge har Sverige i det stora hela varit förskonat från detta, åtminstone om man utgår från Pangea-tillslagens resultat.
– Just i operation Pangea har vi inte sett så stora kvalitetsbrister, men vid andra tillfällen som kontroller gjorts har vi hittat farmakologiska substanser i naturliga kosttillskott och bantningsmedel – substanser som inte ska finnas där, säger Josefin Backman.
Lagstiftningen i Sverige gör att det är svårt att komma åt handeln med olagliga läkemedel på okontrollerade hemsidor. Läkemedelsverket får till exempel inte göra kontrollköp för att spåra de skumma försäljarna. Påföljderna för olaglig handel är också låga – böter eller ett års fängelse. Ett annat hinder är att vissa av de illegala importörerna packar om läkemedlen som kommer från andra delar av världen så att de ser ut som om de är skickade inom EU. Enligt inregränslagen får tullen då inte stoppa försändelserna.
Kommunikationsprojekt nästa år
Köpare av olagliga läkemedel finns det gott om, det visar Pangea-tillslagen tydligt. Hur kan Läkemedelsverket bli bättre på att få människor att inse risken man tar när man handlar från sådana här sajter?
– Det är en otroligt bra fråga. Det är en av våra huvuduppgifter att informera medborgarna utan att göra reklam för det, och samtidigt uppvisa allvarlighetsgraden. Vi har ett projekt nästa år där vi ska jobba med kommunikation om detta och bland annat vill vädja till ansvarskänslan då det gäller inköp av antibiotika på webben. Vi bör skydda antibiotikan så den används först då den verkligen behövs, säger Josefin Backman.
2015 rekommenderade Läkemedelsverket socialdepartementet att Sverige ansluter sig till Europarådets Medicrime-konvention, vilket bland annat skulle innebära skärpta straff för illegal handel med läkemedel. Än så länge har det inte hänt något från socialdepartementets sida. Läkemedelsverket har under 2018 bildat samverkansgruppen Centrum mot olagliga läkemedel som ska göra myndigheternas arbete mot olaglig handel med läkemedel mer effektivt. Men utan lagändringar blir det svårt att agera med hårdare nypor.
Ny kod ska skydda legal distribution
I februari nästa år införs ett system med e-verifikation på varje enskild läkemedelsförpackning. Det innebär att receptbelagda mediciner förses med en unik så kallad 2D-kod, som till utseendet liknar en QR-kod. Systemet innebär att varje enskild läkemedelsförpackning inom EU kan följas. När ett läkemedel lämnas ut på apotek ska koden scannas av farmacevten för att säkerställa att det är en äkta medicin. Illegal handel med läkemedel kommer e-verifikationen inte åt, men falska mediciner kan i alla fall inte ta sig in i de lagliga distributionskedjorna.
– Arbetet med 2D-kodning har kommit långt. Vi håller för närvarande på att trimma in datasystemet genom att testa olika fall. Systemet blev tillgängligt i produktion i april i år. Tillsammans med Tamro och några andra användare testade vi för första gången systemet från uppladdning av data hos det tillverkande företaget till kontroll hos distributören i Sverige, berättar Anita Finné Grahnén, vd för E-vis – e-Verifikation i Sverige, och lägger till:
– I augusti testade vi att det fungerade för en av apotekskedjorna att också sälja förpackningar, vilket också innebär att förpackningen ska avaktiveras från systemet. Samtidigt måste kontrakt med många parter finnas innan EU-direktivet i kraft den 9 februari 2019.
De förpackningar av läkemedel som används på sjukhusen måste också avaktiveras från systemet. Det ska enligt en vägledning från Socialdepartementet ske till exempel på sjukhusapotek eller öppenvårdsapotek.