Information och utbildning riktad till allmänheten kan öka medvetenheten och kunskaperna om cancer och tidiga symtom. Information och uppmuntran till självundersökningar kan öka antalet vävnadsprovtagningar vid misstanke om tumör. Men det saknas ett robust vetenskapligt stöd för att sådana insatser, och inte heller att så kallade snabbspår inom vården, påverkar dödligheten i cancer. Det framgår av en ny rapport från SBU, Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering.
Tidig diagnostik är en viktig punkt i den nationella cancerstrategin och ingår som en del i uppdraget till landets sex regionala cancercentrum. I linje med detta fick SBU ett uppdrag att sammanställa den vetenskapliga litteraturen och bedöma om det finns metoder med vetenskapligt gynnsamma effekter för tidig upptäckt av cancer, utöver screening.
Överlag finns det få vetenskapliga undersökningar med bra kvalitet inom området.
Rapportförfattarna kommer fram till att det på kort sikt (3-6 månader) går att höja medvetandet och kunskaperna kring cancer och symtom hos befolkningen med information och utbildningsinsatser. Det vetenskapliga underlaget är dock begränsat. Det finns tecken på att personligt anpassad information har bättre effekt än generell information. Ingen studie kan visa effekt som varar i mer än två år.
Dödligheten påverkas inte
Även om medvetenheten ökar så finns det inga belägg för att dödligheten i cancersjukdom påverkas av information och utbildning.
Kampanjer som uppmuntrar kvinnor att själva undersöka sina bröst för att upptäcka förändringar i tidigt skede har inte påverkat dödligheten enligt de studier som har utvärderat kampanjerna. En effekt av självundersökningskampanjerna är att antalet vävnadsprovtagningar har ökat utan att detta påverkat risken att dö i bröstcancer.
Inte heller har kampanjer till allmänheten som syftat till tidig upptäckt av malignt melanom i huden eller testikelcancer haft någon påverkan på risken att dö i sjukdomarna. De hälsoekonomiska bedömningar som har gjorts är otillräckliga för bedömning av kostnadseffektiviteten i sådant arbete.
Tveksamt värde av snabbspår
Inom vården har det ibland inrättats särskilda mottagningar eller så kallade snabbspår för vissa symtom. Sådana kan förkorta tiden till diagnos med några veckor. Dock är det oklart om en tidigarelagd diagnos via snabbspår leder till bättre patientupplevelse eller påverkar överlevnad och dödlighet. Det finns dessutom vissa farhågor om att patienter som faller utanför kriterierna för snabbspårsmetoder riskerar att trängas undan.
Författarna konstaterar även att för en etisk bedömning av metoder för tidig diagnos ska kunna göras så behövs bättre kunskap om de psykologiska och sociala effekterna av tidiga diagnostiska åtgärder – särskilt i de fall där åtgärderna inte leder till en behandling.
Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att:
- Det finns kunskapsluckor om den långsiktiga effekten av information och utbildning till både allmänheten oh sjukvårdens yrkesprofessioner.
- Det saknas även kunskap om patientupplevelser och om effekten av tidigare upptäckt på överlevnad och dödlighet.
- Det saknas studier om effekten av snabbspår.
- Det behövs studier för en bättre bedömning av kostnadseffektivitet hos metoder för tidig cancerupptäckt.
- Det behövs en grundlig diskussion om de etiska aspekterna på användning av metoder för tidig cancerdiagnos med obefintlig eller osäker medicinsk nytta.
- Det är angeläget att alla initiativ som tas för att påverka tidpunkten för cancerdiagnos görs så att de går att utvärdera vetenskapligt och att sådana utvärderingar genomförs.
Bild
Bild på rapporten. LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
