Rökning är fortfarande den enskilda riskfaktor som orsakar mest sjukdom och förtida död i Sverige.
Tack vare minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom ökar medellivslängden i Sverige. Den största ökningen finns bland män med lång utbildning och den minsta bland kvinnor med kort utbildning. Det framgår av rapporten Öppna Jämförelser Folkhälsa 2014 som har tagits fram av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt Folkhälsomyndigheten och är den andra i ordningen. Den första publicerades år 2009.
Redan 1987 visade Socialstyrelsen att det fanns stora sociala skillnader i hälsa. Även om befolkningen i stort har en bättre hälsa idag så kvarstår skillnaderna. Skillnaden i hälsa mellan könen har minskat och idag är skillnaderna på grund av utbildningstidens längd större än mellan män och kvinnor. Skillnaden i förväntad medellivslängd mellan män och kvinnor är fyra år medan skillnaderna mellan kort och lång utbildningstid är fem år.
Män rapporterar generellt en bättre hälsa än kvinnor när de får frågan om hur de graderar sitt allmänna hälsotillstånd. Skillnaderna mellan landstingen är betydande. I hela riket rapporterar 75 procent av männen ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Högst andel nöjda än män i Jönköpings län, 79 procent, medan Dalarna ligger lägst med 69 procent. Bland kvinnorna i riket uppger 71 procent samma svar. Högst andel, 75 procent, bor i Halland, medan lägst andel nöjda kvinnor, 63 procent, bor i Jämtland.
Kvinnor äter mer frukt och grönt
Matvanorna, som konsumtionen av grönsaker och frukt, är i princip oförändrade under den senaste tioårsperioden. En betydligt större andel kvinnor än män uppger att de äter frukt och grönt mer än tre gånger per dag – drygt 30 procent jämfört med drygt 15 procent. Även här syns en skillnad, särskilt bland kvinnor, beroende på utbildningstid.
Regelbunden fysisk aktivitet i minst 30 minuter per dag minskar risken för ett flertal olika sjukdomar. Två tredjedelar av befolkningen beräknas leva upp till den mängden fysisk aktivitet. Andelen är i princip densamma som för tio år sedan. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten. Bland dem med längre utbildning ökar andelen som motionerar. Bland män med förgymnasial utbildning ägnar sig 60 procent åt 30 minuters fysisk aktivitet per dag jämfört med 70 av männen med eftergymnasial utbildning. Mönstret bland kvinnor är likadant.
Rökning fortfarande största riskfaktorn
Andelen personer som röker dagligen har minskat till en tiondel av befolkningen. Trots detta anses, enligt rapporten, rökning fortfarande vara den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Kostnaderna för sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsbortfall på grund av rökning bedöms vara 30 miljarder kronor per år. Det kan jämföras med att statens intäkt från
tobaksskatten som är drygt 11 miljarder kronor.
Så kallad riskkonsumtion av alkohol tillhör de fem vanligaste riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt Världshälsoorganisationen. För individer i åldrarna 15-49 år är riskbruk av alkohol den största riskfaktorn, såväl i Sverige som i hela EU. Riskbruk beräknas kosta samhället minst 66 miljarder kronor per år.
Punktskatten på alkohol ger staten en intäkt på drygt 12 miljarder kronor.
Bilder
Rökare. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapportomslag. Bild från pdf (omfattas inte av CC. All rights reserved)
