Sverige är första land att klara de globala målen mot hiv-infektion, visar en vetenskaplig studie.
Det är flera faktorer som ligger bakom framgången, säger Anders Sönnerborg, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet (KI) och en av forskarna bakom studien.
– Några få andra länder motsvarande Sverige lär också ha bra resultat, men de är inte publicerade än. Nyckeln till framgången är att vi kombinerar en bra sjukvårdsstruktur med engagerad sjukvårdspersonal och en respektfylld patientrelation, en smittskyddslag som bidrar till att alla patienter kommer till oss – och inte minst att vi har ett nära samarbete mellan klinik och forskare, säger Anders Sönnerborg.
Korta avstånd mellan forskning och klinik
Enligt Sönnerborg finns det inom hiv-området i Sverige ett stort fokus på translationell forskning, det vill säga att problem som identifieras vid diagnos och under pågående behandling studeras i forskning och utveckling – och lösningarna återförs senare till kliniken.
– Vår strategi innebär att det är korta avstånd mellan forskning och klinik, säger Anders Sönnerborg.
UNAIDS och WHO:s mål 95-95-95-mål – som ska vara uppfyllda till 2025 – innebär att 95 procent av alla personer som bär på hiv i landet ska ha diagnosticerats, att 95 procent av dessa får behandling och att 95 procent av de behandlade ska ha omätbara virusnivåer i blodet. Resultatet för Sverige del i den vetenskapliga studien slår målet med råge – 96 procent är diagnosticerade, 99 procent under behandling och 98 procent har omätbara virusnivåer.
Nationella hiv-kohorten
Studien bygger på data från 2003 till 2022 och baseras på den nationella hiv-kohorten, där över 99 procent av de som lever med hiv i Sverige finns med. Datan har analyserats med avancerade bioinformatiska metoder i samarbete med forskare vid Los Alamos National Laboratory i USA.
Andra länder som kan förväntas få goda resultat i att uppnå FN-målet är till exempel Schweiz, Nederländerna och Danmark.
– Men det är ingen tävling, vi ville peka på att det är ett gott resultat för Sverige och dela med oss av vår strategi. Jag ser fram emot att vi och andra länder kan lära oss av varandra. Sen måste man ärligt säga att det är lättare att hantera de knappt 9 000 kända infekterade vi har i vårt land jämfört med till exempel sydeuropeiska länder där man har betydligt fler, säger Anders Sönnerborg.
Kvalitetsregister betydelsefullt
I Sverige finns också InfCare som är ett kliniskt beslutsstöd, kvalitetsregister och forskningsdatabas.
– Det har gjort att vi kan standardisera och harmonisera behandlingen och uppföljningen av patienterna. Vi som jobbar på större kliniker har en konsultfunktion där vi kan stötta de mindre klinikernas läkare, de har ju en rad andra sjukdomar att ta itu med. Det är ett positivt och nära samarbete.
Forskarna inom InfCare arbetar nu med ett fjärde mål – att 95 procent av de som lever med hiv i Sverige ska ha en god livskvalitet. Med informationen i InfCare som bas görs uppföljningar av patienternas mående.
– Vi har tagit fram ett formulär som fokuserar på patientens välbefinnande och ambitionen är att alla svenska hiv-patienter ska fylla i det. Det handlar om att identifiera sexuell hälsa, mående – och vad som inte fungerar, till exempel biverkningar, stigmatisering eller problem med sexlivet. Då kan vi sätta in insatser där, säger Anders Sönnerborg.
Får inte släppa garden
Trots den historiska milstolpen med att uppnå och passera 95-95-95-målet, varnar Sönnerborg för att vila på lagrarna.
– Vi har kommit lång väg och det är viktigt att ha nått det här, men släpper man garden nu så blir det försämrade resultat. Därför är det viktigt att vi verkligen fortsätter arbeta som vi gjort, det är ett besvärligt och lurigt virus det här.
Det som kvarstår är också forskningen kring bot av hiv, något som Sönnerborg säger är högt prioriterat nu. Under de senaste tio åren har ett fåtal fall rapporterats där patienter efter stamcellstransplantationer blivit av med hiv, och kunnat sluta med de antiretrovirala behandlingarna.
– Det visar att det går, och det finns ett antal olika modeller för att bota. Just nu är så kallad funktionell bot i fokus. Det innebär om man ska förklara det enkelt att kan ha lite virus kvar i blodet men man kan sluta med behandlingen efter att så att säga ha ”dresserat” immunförsvaret att ta hand om och dämpa viruset, berättar Anders Sönnerborg.
Tidskriften Science och amerikanska NIH, National Institutes of Health, har rapporterat om de pågående försöken med att bota hiv.