Regeringen har tillsatt en utredning om bland annat hur nationell digital infrastruktur för hälsodata ska anpassas till den kommande EU-förordningen EHDS.
Frågan om en gemensam nationell digital infrastruktur för hälsodata har utretts ett antal gånger, och flera förslag och överväganden har tagits fram. I höstas stod det klart att regeringen avsätter 77 miljoner kronor under 2024 för arbetet med att ta fram gemensamma standarder och mer enhetliga IT-system inom hälso- och sjukvården. Syftet är att förbättra patientsäkerheten och förenkla det administrativa arbetet inom vården – men även att underlätta för forskare och innovatörer där hälsodata kan vara en resurs.
Bakgrunden är att det i Tidöavtalet finns en överenskommelse om att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan – såväl kommunal som regional och även inom tandvården. Hälsodata är information om hälsa, vård och livssituation för en individ eller grupp – det kan till exempel röra sig om journalanteckningar eller uppgifter om läkemedel som skrivits ut på recept.
Ny utredning tillsätts
Nu får Mats Nilsson, ställföreträdande gd för Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i uppdrag att bistå Socialdepartementet med analyser och förslag till åtgärder som gör en sådan nationell infrastruktur möjlig. Han ska tillsammans med två heltidsmedarbetare också ta fram förslag som är kopplade till den kommande EU-förordningen om en gemensam EU-struktur för hälsodata, EHDS. Den här förordningen fokuserar även på så kallad sekundär användning av hälsodata – att forskare och life science-bolag ska kunna ta del av anonymiserad data för att utveckla till exempel precisionsmedicin.
– Det är ett väldigt handfast uppdrag där vi redan i mars ska lägga fram beräkningar för kostnaden för genomförandet. Ytterligare en delleverans av uppdraget kommer den första juni där vi ska presentera hur det hela ska se ut rent organisatoriskt – då ska vi föreslå en eller flera aktörer, säger Mats Nilsson.
Han påpekar att uppdraget precis tilldelats och att det till att börja med handlar om att bemanna och ringa in hur arbetet ska utföras – det ska göras i nära dialog med e-hälsomyndigheten men även till exempel Socialstyrelsen, Vetenskapsrådet och Folkhälsomyndigheten.
– Vi kommer att tanka av kunskap från berörda myndigheter och förslag och överväganden från tidigare utredningar, sätta oss in i sammanhangen och lägga upp planeringen.
Regeringen tillsatte nyligen Tomas Werngren som nationell samordnare för digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, hur skiljer sig era uppdrag åt?
– Samordnaren ska mer ha en dialog med olika berörda aktörer för att förbereda införandet av infrastrukturen, säger Mats Nilsson.
Mats Nilssons utredningsgrupp ska slutredovisa uppdraget i januari 2026, då ska även de rättsliga förutsättningarna för själva infrastrukturen och förslag för kopplingen till den nya EU-förordningen EHDS vara på plats.
Läkemedelsbranschen positiv
Lif, de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på att Mats Nilssons utredning tar både ett nationellt grepp och analyserar åtgärder som krävs för genomförandet av EHDS, där den sekundära användningen för forskare och life science-bolag är en viktig punkt.
– Det här uppdraget har ett bredare anslag och är mer i linje med samt förbereder för EHDS. Vi tycker att det är bra att den sekundära användningen lyfts, tidigare har det varit ett stort fokus på den primära – vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom det varit en akut fråga i Sverige, säger Lif:s digitaliseringsexpert Gunilla Englund, och lägger till:
– För life science-företagen är det viktigt att det blir en större tydlighet kring vilka data som finns, och att det finns en kontaktväg in. I dagsläget är det till exempel en problematik för life science-företagen att det är olika kvalitet och olika format på data.
Gunilla Englund framhåller också att cybersäkerheten kring känslig hälsodata bör vara en viktig fråga att lyfta i utredningen, precis som i utformningen av EHDS.
Socialminister Jakob Forssmed säger i ett uttalande att en nationell digital infrastruktur för hälsodata ökar kvaliteten i vården och förbättrar patientsäkerheten.
– Dessutom kommer det att minska den administrativa bördan för vårdpersonalen. Men utmaningarna är stora och kräver omfattande arbete, också i takt med att förslag på EU-nivå är på väg och behöver förberedas. Det är därför glädjande att Mats Nilsson nu kommer in med sin stora erfarenhet för att ta sig an det här uppdraget, säger socialminister Jakob Forssmed.