Vaccin mot bältros tycks även ge lägre risk att drabbas av demens, särskilt för kvinnor, visar flera studier.
Vaccinationsprogrammet i Wales inleddes den 1 september 2013. De som då var 79 år gamla fick bältrosvaccinet Zostavax, medan de som hunnit fylla 80 innan september månad inte fick det. I studien av de vaccinerade och de ovaccinerade kunde forskarna på Stanford plocka ut två jämförbara grupper som bara skilde några veckor i ålder på varsin sida av 80-årsstrecket. Totalt studerades 280 000 personer i åldrarna 71 till 88 under den sju år långa studien.
De som fått bältrosvaccinet visade sig ha 20 procents mindre risk att få en demenssjukdom.
– Det som är styrkan med den här studien är att den i grunden är jämförbar med en randomiserad studie med en kontrollgrupp – de som är lite för gamla för att få vaccinet, och de som är tillräckligt unga för att komma i fråga, säger Pascal Geldsetzer, en av forskarna bakom studien i en artikel på Stanfords hemsida.
Starkare skydd för kvinnor
Forskarna vill också försäkra sig om att det inte fanns några socioekonomiska skillnader mellan de vaccinerade och de ovaccinerade, och därför kontrollerades till exempel utbildningsnivå. Det fanns ingen sådan skillnad mellan de två grupperna. Däremot visade det sig att kvinnor fick ett bättre skydd mot demens än män – något som enligt forskarna kan bero på att kvinnor i regel får en starkare immunrespons av vaccin.
Hugo Lövheim, som är professor i geriatrik på Umeå universitet menar att studien är mycket intressant och pekar i rätt riktning:
– Jag tycker att det är en spännande och mycket välgjord studie som går i linje med andra analyser som gjorts tidigare. Den är väldigt smart utformad i och med att man faktiskt kunnat få jämförbara grupper, något som det annars är svårt att få till i den här sortens observationsstudier, säger Hugo Lövheim.
Tidigare studier som pekar på att bältrosvaccin skyddar mot demens har baserats på hundratusentals individers hälsojournaler. Dessa studier – som gjorts efter vaccination med det äldre vaccinet Zostavax – har dock inte kunnat utesluta att det kan finnas andra orsaker till att de studerade individerna tycks ha en minskad risk för demens – till exempel att människor som vaccinerar sig ofta också har en hälsosam livsstil med nyttig mat och motion. Just en hälsosam livsstil anses i sig kunna vara ett skydd mot demens.
Förra året gjordes också en studie – även den baserad på hälsojournaler – som visade att det nyare och mer potenta bältrosvaccinet Shingrix tycks ge en ännu bättre effekt när det gäller att minska risken för demens och både kvinnor och män skyddas mot sjukdomen.
Exakt vad det är i vaccinet som skyddar mot demens är oklart. Det finns heller inga tydliga svar på varför det nya vaccinet Shingrix tycks skydda bättre än det äldre Zostavax. Det vill Pascal Geldsetzer och hans forskarkollegor undersöka och hoppas få finansiering för kliniska studier som leder till ett genombrott i fråga om förebyggande behandling av demens.
Borde finnas i nationellt program
Folkhälsomyndigheten i Sverige har inte rekommenderat något nationellt vaccinationsprogram med bältrosvaccin – och nyligen beslutade även NT-rådet att inte rekommendera vaccinering av äldre med Shingrix. Dessa beslut tog inte ställning till eventuell skyddseffekt mot demens, utan endast till skyddet mot bältros.
– Jag tycker att man borde fundera på att ta med både den här studien och tidigare analyser när man gör beräkningar av nytta och kostnad på effekten med ökat skydd mot demens. Det kanske skulle kunna vara motiverat med en vaccination från 70 års ålder – då blir kostnaden inte så hög men effekten ser ju ut att vara nog så stor, säger Hugo Lövheim.
Även Bengt Mattson, expert hos Lif, menar att det nya bältrosvaccinet borde kunna vara med i ett vaccinationsprogram för äldre:
– Studien är intressant, och kanske framför allt när det påtalas att med det mer potenta moderna vaccinet Shingrix så verkar man kunna se skillnad hos både män och kvinnor. Det föranleder förstås att det är än mer rimligt att vilja se bältrosvaccination som en del av ett nationellt äldrevaccinationsprogram, säger Bengt Mattson, expert hos Lif.